Recension - Blu-ray/DVD

Uppföljare till filmer bygger ofta på två saker. Antingen finns det något mer att berätta. Något som inte blev sagt i den första filmen. Eller så gjorde film nummer ett en sån succé, ekonomiskt sett, att producenterna vill mjölka ur filmkonceptet totalt. Det finns lyckade uppföljare men det finns även mindre lyckade uppföljare. Tyvärr hamnar de flesta under kategorin ”katastrofala uppföljare” och då frågar man uppgivet sig själv – varför?

Urban Legends – bloody mary är ingen bra film. Jag var dock en av dom som blev positivt överraskad av del nummer ett som kom 1998. Det var ingen jättebra film men underhållningsvärdet fungerade och den kom ut precis i ”rätt” tid. Då det blev populärt att klä sig i ”scream”-mask på maskeraderna världen över. Genren ”skräck” hade fått sig en uppsving och det märktes på den massproduktion av film och hysteri som följde inom genren. Nu i efterhand måste många producenter sitta på sina kontor och ångra sig, gräva in huvudet i händerna och fråga sig själva om de inte skulla lagt ner lite tid på att faktiskt läsa igenom manuset de fick skickat till sig, istället för att bara säga ”kör på”.

Det som var positivt med Urban Legends del ett var fascinationen av att morden faktiskt byggde på myter som existerar. Det var nyskapande och igenkänningsfaktorn var relativt hög då ungdomarna satt i ring och försökte skrämma upp varandra med lokala men även globala skräckhistorier. DET funkade. Det som inte fungerar är när historien inte har någon tyngd, skräcken inte skrämmer och när de hemska morden snarare får en att skratta av pinsamhet än att blunda av rädsla. Det är så det fungerar i Bloody mary. Vi får de klassiska ungdomarna som går på high school någonstans i USA. En lokal myt berättar om hur en ung flicka blev mördad i skolans källare och därför hemsöker de kvarlevande personer som har ett blodsband till de som står bakom mordet. Filmen väcker många frågor. En jag speciellt tänkte på var huruvida man som 16-åring skulle krypa in ensam i en gymnasieskola mitt i natten för att leta reda på ett försvunnet lik nere i den mörka källaren. Visst, det är sånt som händer i skräckfilmens värld men det hela kunde vara bra mycket bättre inbundet i paketet om det fanns någon logik i filmskaparna.

Jag vet helt ärligt talat inte varför den här filmen kom till. Speciellt då den andra delen ”Urban Legends – final cut” blev en sån otrolig flopp. Jag är arg och upprörd över hur lättlurade den stora massan är när det gäller att svälja och gå med på att se film producerat bara för pengarnas skull och utan hjärta. Ännu argare är jag för att jag är en del av den stora massan.

Daniel Johansson, chefredaktör