Recension - Blu-ray/DVD

“I'm sorry I couldn't protect you. Oh, I should have been there, I am always going to regret... just not being there. I miss your faces. They remind me of God. I'm so lost without you guys. I met this very nice lady, and her name's Story. I think you would have liked her. I think she might be... an Angel, she has to go home. I love you all, I love you all so much”.

När M. Night Shyamalan gör film så handlar det ofta om någon form av uppvaknande. En person som får uppleva världen från en mer speciell synvinkel och jag har hyllat hans filmer likt ingen annan. Jag älskar hans sätt att skapa film på, det finns inga regler när han är i farten.
Han älskar att kombinera diskbänksrealism med sagor och en stor kopp mänsklig tro, och likt ingen annan så skapar han magi som är så svår att slita sig ifrån.
Sjätte sinnet var inte hans första film, men det var hans stora genombrott. Och sedan dess så har många kritiserat honom för att hans filmer inte är lika spännande som den. Men det är folk som, enligt mig, inte vet bättre. Han skapar inte reguljära skräckfilmer. Han skapar upplevelser som han själv älskar. Han skapar kärlek.
Sjätte sinnet är en bra film, det står bortom mina tvivel. Men, jag måste säga att den ändå ligger längst ner på listan, av flera anledningar. Unbreakable stod för något mer intressant och nyskapande, The Village tog mig med storm med sin fantastiska historia och Signs står sig som en av 2000-talets bästa filmer. Det är en åsikt som jag starkt står för och försvarar. Det är alla personliga upplevelser som gett mig mycket.

När jag kom ut från biografen efter att ha sett hans nya verk Lady in the Water så tog jag mig en ensam vandring och verkligen tänkte efter vad jag hade sett.
Jag kom att tänka på alla negativa ord som denna film fått stå ut med. Kritiker sågar den och publiken sviker. Jag kan på ett sätt förstå det. Detta är inte en film för alla. Men det är ju en saga, en väldigt vacker och livsbejakande saga och det känns att Shyamalan vill få ut så mycket han bara kan under den tiden som filmen pågår.

Filmen handlar om Cleveland Heep, en fastighetsskötare som en natt kommer på en ung tjej som olovligt simmar i hyreshusets gårdspool. En flicka som inte är en människa utan en narf som kommer ifrån en annan värld. Ett sändebud från någonstans bortom mänsklig närvaro.
Jag satt hela tiden och försökte tänka på vad som skulle ske härnäst, men det gick inte. Och det kändes heller inte som något hafsverk, utan väldigt genuint och äkta.

Men, visst finns det mycket mer att prata om, en del väldigt kornig och platt dialog samt frågor som jag gärna vill få svar på.
Vad är det Heep gör i början?
Hur hamnar Story (narfen) i poolen?
Vad får hon ut av människornas ägodelar?

Jag hoppas innerligt att dvd-utgåvan innehåller någon form av frågeställningsstund med M. Night. För jag vill gärna veta mer. Gärna bortklippta scener och liknande.

Jag står kluven. På ett positivt sätt. Bra eller mycket bra?
Vad var bäst?
Paul Giamatti är lysande i rollen som den stammande hyresvärden.
Bryce Dallas Howard är underbar att beskåda. Även om hennes roll är kall och rätt tom så gör hon den med kärlek. M. Night själv gör en rätt bra rolltolkning som den unga författaren.
James Newton Howards musik är bland det bättre han skapat och Christopher Doyles foto är lysande. Doyle kombinerar den gamla skolans Hitchkockvinklar med nya scenerier som tar musten ur mig.

Och nu har jag bestämt mig. Betyget landar på en stabil trea. Jag vill högre, men just nu känns det svårt.
Men jag utesluter ingenting.
När filmen kommer ut på dvd så förhåller jag mig att ändra betyget.

Gustaf Molin