Recension - Blu-ray/DVD
Lustigkurrarna i ”Hey Baberiba” drev med Ondskan-skådisen Andreas Wilson i ett avsnitt en gång. Tror det var Peter som illustrerade Wilsons skådespelarmin; ett och samma ansiktsuttryck. Ganska elakt. Tror de har misstagit sig och förväxlat Wilson med Julia Dufvenius. Hon har verkligen bara ett uttryck. Ett trist och livlöst sådant. Det kvittar om hon ska föreställa rädd eller glad eller gåtfull. Samma likgiltiga min får vi dras med. Ingen utstrålning här inte. Minns att en kvinnlig kurskamrat på filmvetenskapen uttalade sig negativt om Dufvenius, för att denna stela inrättning var Ingmar Bergmans nya älskling. Förstår nu vad kurskamraten menade.
Dufvenius tillkortakommanden till trots (hon spelar det ointressanta kärleksintresset) så är det här en underhållande polisfilmsthriller, åtminstone stundtals. Man håller intresset uppe och lyckas med ett par vändningar i handlingen. Intrigen funkar mer än väl, även om slutet känns något tamt. Det som förefaller tillräckligt fräscht är konceptet med en ung och skarp polisaspirant som infiltrerar studentkretsar för att sätta dit en seriemördare. Studentlivet kan man ju relatera till, right? Det kan låta som om trovärdigheten brister här (”Varför förlitar sig polisen på en snorvalp?”), men det förklaras rätt så snitsigt varför just Johan (Wilson) får förtroendet.
Annars kan man irritera sig på en fantasilös titel, taffliga ljudeffekter och avsaknaden av en filmkyss. Men nu ska vi inte bli för griniga. Vi har ändå att göra med en redbar svensk polisfilm som står sig bättre än otaliga Wallanders. En behållning är Johans käbblande med en betydligt äldre och mindre begåvad kollega. Wilson är bra med andra ord. Extramaterial finns det också. Kan det bli bättre? Ja, troligen. Men ”Den utvalde” är värd att kolla in på dvd. Så är det.
Fotnot: Stabile veteranen Björn Granath, som spelar mordutredaren Erik Swahn i filmen ovan, fyller 60 år i dagarna och tilldelas förstås ett hjärtligt grattis från oss på Tellus!
Kommentarer