Recension - Blu-ray/DVD

Far till en soldat är höjdpunkten på den georgianske regissören Rezo Chkheidzes karriär under Sovjetunionen, en karriär som avslutades vid unionens kollaps med det 6 timmar långa filmeposet över Cervantes Don Quijote. Den handlar om vinboden Georgy från Georgien som letar efter sin krigsskadade son på ett militärsjukhus. När den gamle mannen kommer fram till sjukhuset har sonen tillfrisknat och återanslutit sig till röda armén på västfronten, året är 1944. I sin jakt efter ett livstecken från sin högt älskade pojke nästlar Georgy sig in i armén och visar sig vara en stridsduglig bjässe. Men hans livsvisdom och respekt för livet är inte bara en fördel för de omogna soldattupparna. Han lär dem att värdesätta den natur som det råa och brutala andra världskriget så hånfullt har skövlat och att respekt inte kommer av övervåld och vapen, utan av livsvisdom och kärlek, styrande med hjärtat.

Sergo Zakariadze spelar den fysiskt och andligt enorme Georgy och han blåser liv i sin karaktär på ett mästerligt och varmt omfamnande sätt. Med en gammal mans klumpiga kroppsrörelser och med respekt och insikt i vad ett långt och strävsamt liv gör med en människas hela väsen – såväl psyke och fysik – har han lyckats övertyga mig fullständigt. Han fick också det finaste sovjetiska filmpris som gick att få 1965 och tillsammans med fantastisk regi är detta ett både hårdkokt, spännande och varmt porträtt av ett krigs föråande effekt på människan, men också en påminnelse om att hoppet alltid finns runt hörnet i form av mellanmänsklig värme och kärlek.

Jag är ingen beundrare av krigsfilm eftersom de alltför ofta bara syftar till att sälja på ett underhållande och förhärligande våld, men genom denna film har jag på ett mystiskt sätt fått ny törst efter bra och realistiska skildringar av människoöden i och runt krisdrabbade situationer. Detta är utan tvekan den bästa krigsskildring jag har sett och den tar upp teman som utanförskap; kulturellt, åldersmässigt, språkligt och ideologiskt – vilket med sina över 40 år på nacken ger den ett helt aktuellt berättigande med alla konflikter vi är vittne till idag. Detta är en film jag uppmanar er alla att genast sätta tänderna i – den mest färgstarka svartvita film jag sett. En femma!

Mattias Svensson