Flight 93

  • Svensk titel: Flight 93
  • Originaltitel: Flight 93
  • Speltid (min): 85
  • Release (Blu-ray/DVD): 2006-08-30

Recension - Blu-ray/DVD

Den 11 September 2001 är som bekant ett svart datum. De flesta av oss minns precis var vi var och vad vi gjorde när vi fick nyheten om att ett plan hade kraschat in i WTC i New York. Många förstod inte allvaret, trodde det var ett skämt och ryckte på axlarna. Några minuter senare, när det andra planet seglade in över Manhattan, skickades en våg av rädsla ut över västvärldens medborgare.

Min kollega Gustav af Ugglas skrev nyligen en recension på filmen ”United 93”. En film i raden av tre kring det som skedde för fem år sedan. Och frågan om ”kaos och terrorism” göder (och kanske föder) ”kommersialism och kapitalism” kan onekligen inte vara hetare men som recensent av film ska jag hålla mig borta från dessa politiska frågor.

”Flight 93” är en film som väcker känslor. Varje gång jag sätter mig i ett flygplan idag så är jag lite mer rädd och orolig än vad jag var innan smällarna. Jag har en benägenhet att undra hur de personer som satt på de fyra planen kände, vad de tänkte och vad de sa i de sista samtalen till sina nära och kära. Efter att ha sett ”Flight 93” så har jag fått en liten aning om hur det verkligen var – och det är en gripande känsla.

Jag kan inte säga att denna filmen är i överkant varken när det gäller skådespelarinsatser, regi eller foto. Jag får känslan av att ”man vill för mycket”. Det är en otroligt svår balans om vad som är respektlöst när det gäller sanningens avbildning jäntemot de drabbade och deras familjer. Men även om filmen har sina svagheter i det ovan nämnda har den en styrka – sanningen. Att en film är baserad på faktiska händelser höjer empati-känslan och detta till nivåer som är ovanliga. Iallafall hos mig. När jag hör samtalen när passagerarna ringer hem är de gråtblöta ögonen inte långt borta.

Filmen står och väger på för och nackdelar. Det är bra att den inte är filmad på ”Hollywood”-sätt med dess ljussättning, effekter och annan retuschering. Samtidigt tycker jag att kameraskakningarna och inzoomningarna hade kunnat halverats. Att skapa en film som ger en dokumentär känsla är otroligt svårt och bemästras av ett fåtal på ett bra sätt. ”Flight 93” lyckas måttligt. Filmen är skapad för TV och det märks. ”Tack och lov” eller ”synd”.....det du vinner i känsla förlorar du här i filmestetiskt skapande. Men samtidigt är det känslan vi filmälskare vill åt.

Daniel Johansson, chefredaktör

Kommentarer