Recension - Blu-ray/DVD

Den sjätte april 1994 går till historien som en av mänsklighetens mörkare dagar. Den sjätte april inledde vad som skulle bli en av 90-talets största förbrytelser mot mänskligheten. Den sjätte april mördades den första rwandiern i det två månader långa folkmord som skulle resultera i 937 000 människors död.


Splittringen mellan hutuer och tutsier har länge varit ett dystert kapitel i Rwandas historia. Kolonialtidens slut ökade missämjan mellan de båda etniska grupperna som lever integrerade med varandra och rasistiska tankegångar ledde till att fientligheten mot tutsier ökade. Under senare delen av 1900-talet har strider rasat mellan den hutunationalistiska regeringen och tutsigerillan vilket slutligen resulterade i ett fredsavtal 1993. Hutuen Juvenal Habyarimana var president för landet och ledare för det enda tillåtna partiet, Parmehetu men mördades då hans plan sköts ner den sjätte april 1994, ett mord som låg till grund för tusentals andra den dagen då folkmordet blev ett faktum.


Shooting Dogs speglar ett händelseförlopp som förmodligen utspelades på många platser i Rwanda under de två månader som folkmordet rasade. I en missionsskola utanför huvudstaden Kigali blir två katolska präster vittnen till ett folkmord som utförs i deras Guds namn. Den nestorlike Christopher (John Hurt) lär både den unga idealistiske Joe (Hugh Dancy) och eleverna att förhålla sig till Jesu budskap på ett humant sätt. Men då presidentens plan skjuts ner och massakern inleds finner sig prästerna i ett lands blödande hjärta där skolan blir en fristad för både hutuer och tutsier. Då endast en observerande FN-styrka står mellan flyktingarna och mördarna i hutumilisen Interahamwe får både soldater möta hjälplöshet och präster välja mellan moral och överlevnad.


Det här är en skrämmande film, mycket på grund av närheten till det faktiska. Den utspelar sig på den plats där verklighetens mord ägde rum och känslan av autentisk närhet blir dessutom större då många av de medverkande är överlevande från utrotningen. Detta känslosamma dokument är på samma gång starkt och vettvilligt galet då man tvingas till frågor som man aldrig ska behöva ställa. Frågor om hur människor kan mörda sina vänner och gömma sig bakom rättfärdighetens ansikte samtidigt som de vänder sina macheteblad mot spädbarn. Allt detta med en spöklik tyst omvärld och ett FN som genom sin undsättningsrasism dömer flera tusen människor till döden.


Gränsen är ständigt närvarande i Shooting Dogs. I en masslakt baserad på etniska gränser får människor se sina föreställningar om godhet och ondska krossas. Där humanism vägs mot gränsen för mod och självuppoffrande. Där en förenad världsorganisation blundar för en mänsklig katastrof och gömmer sig bakom tveksamma mandat och ovidkommande definitioner. Många moraliska val i Shooting Dogs är tvivelaktiga men den enda filmiska aspekt som är tvekande i detta upprörande dokumentärdrama är dialogen. På samma gång blir de västerländska stereotyperna fyllda av återupprepningar vi hört så många gånger förut men i all ondska och oförsonlighet försvinner dessa och förbyts av det återkommande faktum att detta verkligen har hänt. I likhet med andra filmer som inleds med ”bygger på en verklig händelse” skapas intresse för denna film av samma ord, men i Shooting Dogs fall önskar man att det aldrig hänt.


Shooting Dogs ställer obekväma frågor, viktiga frågor som till slut tvingar både präster och publik att ta ställning; Ska man fångas av sitt samvete eller fly det?

Stefan Björnlund