Recension - Blu-ray/DVD

Pappa Douglas, spelad av Tim Allen (”Toy Story”, ”Bilar”) är en framgångsrik jurist som försummar sina barn. Sonen vill bli musikalartist, men vill inte såra pappa, så han sabbar sina betyg så att han ska åka ur (amerikansk)fotbollslaget. Dottern blir miljöaktivist och stjäl en hund. Hunden Shaggy (vars riktiga namn är något i stil med Ho Shianki Po) visar sig vara en trehundra år gammal tibetansk meditations mästare. Han har utsatts för experiment eftersom den galna professor Kozak, spelad av Robert Downey jr (”Chaplin”, ”Only you”, ”Kiss kiss bang bang”) tror sig ha hittat ungdomens källa och tänker bli rik på det. Tyvärr har hundens DNA vissa bieffekter som inte är önskvärda. Man får svans, päls och gillar att jaga katter t.ex., och dessutom lyfter man på benet vid pissoaren. När Shaggy kommer hem till Douglas vill han att juristen ska sätta dit Kozak och därför biter han Douglas i handen, för att smitta honom med super-DNA Douglas blir mer och mer hund. Douglas arbetskamrat, spelad av Danny Glover (”Dödligt vapen” ), tycker att han beter sig underligt och låter inte honom avsluta fallet med Kozak, som Douglas försvarat under en tid.

Förvecklingar, slapstickhumor och hundliv i all ära, detta är helt ok. Det är välgjort och feelgood-effekten är nästan putsad till perfektion. Skådespelarna är ju fantastiska även om manus gör sitt bästa för att sänka deras rykte för all framtid. Disney lägger pengarna på välkänt folk då produktionskostnaderna kan antas ganska låga. Det fuskas med förvandlingen mellan hund och människa trots att tekniken är enkel och billig. Dessutom är det en remake av en film som Disney redan äger från 50-talet. Den riktiga behållningen är en liten bisak i handlingen som går ut på att man styr sitt eget liv och formar sin verklighet. Douglas förvandlas till hund av impulser som appellerar till hans hundvarande och han förvandlas tillbaka under sömnen, tills han med sina djurkompisars hjälp inser att han kan förvandla sig genom meditation! Lysande. Tyvärr är inte filmen helt lysande och om man inte är stormförtjust i hundar så har man inte mycket ut av detta slätstrukna familjekomeditrams. Robert Downey jr gör en otrolig gestaltning som hund, men man undrar om han tagit rollen enbart för att få råd att skjuta sig full med opiater – eller läser karlfan inte manus innan han skriver på kontrakten? En seg 3:a i betyg för att min alltför unga dotter skrattade så befriande åt charaderna. Men hon skulle nog vara minst 8 år för att kunna hänga med ordentligt. Och jag är på mitt håll för gammal för sådan skit. Jag tror att taket går vid 12 år. Ganska snävt alltså.

En sista sak innan jag lägger på luren: Varför finns det en bark-along video med en massa fula skitiga hundar som skäller till karaoke undertext i 5 minuter som extra material? Så utomordentligt fånigt.

Mattias Svensson