Recension - Blu-ray/DVD

Ännu en collegefilm har tagit plats i butikens välfyllda hyllor. Denna gång får vi följa Kate som är ny elev på skolan. Det finns en person som alla killar avgudar och som alla tjejer trånar efter – John Tucker. Han är en player som avverkar tjej efter tjej genom falska förhoppningar och tomma lovord. Tre av hans många flickvänner bestämmer sig för att hämnas honom och som titeln avslöjar måste John Tucker dö. Genom Kate ska de nämligen krossa John Tuckers hjärta. Frågan är om de lyckas med sina planer. Kommer John Tucker att dö? Och är det verkligen ett måste?


Eftersom jag inte har ett större intresse för amerikansk collegefilm försökte jag vara så positiv som möjligt när jag ”playade” DVD-spelaren tidigare ikväll. Det fungerade, i de första 15 minuterna, sen går det från sådär bra till riktigt dåligt. Jag förstår att det finns en sak som gör att filmmakarna hela tiden gör sådana här skitfilmer, det vill säga pengar. Denna film kommer säkert att kamma hem massor av dollars och slå nya ekonomiska rekord. Sen att Jesse Metcalfe (John Tucker) är tjejers, och killars, våta dröm bidrar också säkert till popularitetsfaktorn. Jag vet att högstadieelever kommer att tycka detta är jättebra. Men det är ju det som är så tragiskt. Jag hade önskat att publiken värdesatt riktigt bra film istället. Come on Hollywood… John Tucker must die, och då menar jag inte just John Tucker, utan den återkommande filmtypen John Tucker utgör. Nä, nu var jag för hård, det finns en collegefilm som är bra – The Breakfast Club – resten kan faktiskt gå och dö... och det är ett måste.

Som jag nämnt innan öppnar denna film rätt bra. Det är en scen som jag faktiskt skrattade högt till, den då Beth (Sophia Bush), Heather (Ashanti) och Carrie (Arielle Kebbel) bråkar om vem som egentligen är Johns flickvän. En liten scen, men den lyfter filmen för några sekunder i alla fall. Sen är den rätt så platt, fast det kommer ännu en absurd scen då John och Kate (Brittany Snow) ska kyssas och Kate får elektriska stötar av en spionkamera. Efter det innehåller filmen bara en massa skräp. Förutom de gamla vanliga moralklyschorna i värsta Martha Stewart -andan innehåller filmen också lite tjejhångel och buskisskämt. Jag tycker att detta är för lätt, skämten är liksom så uppenbara att det inte blir roligt. För att ytterligare vara alla till lags är de tre huvudrollskaraktärerna en brunett, en rödlätt och – ja, ni gissade rätt – en blondin. Allt för att publiken ska hitta sin egen sweetheart!

Ni kan säkert höra motorsågen i bakgrunden vid detta lag, för efter jag sett denna film kändes en rejäl sågning som det enda rätta. Om ni mot förmodan skulle vilja se den här filmen rekommenderar jag alltså att INTE se den. Om du har hög feber och knappt vet vad du heter, eller om du har så mycket dötid att du inte vet vart du ska göra av den… då är denna film kanske något för dig, annars är det nog bättre att dö än att se detta mästerverk av skit. Om möjligheten att döda John Tucker plötsligt infinner kommer jag med nöje göra det, för John Tucker Måste Dö.

Anna Axelsson