Recension - Blu-ray/DVD

Just när månen passerar bakom en fårformad skock moln kliver Rhiannon och Kevin ut på den vidsträckta strandpromenaden vid Venice Beach. Bakom lämnar de sig Mairi, ett gäng urdruckna Budweiser, en kladdig klump opoppade popcorn och en video som spolar tillbaka ”Rushmore”.

- Vad säger du?

- Om vad?

- Filmen!

- Den var schyst. Orginell historia. Gillade Bill Murray. Han var bra. Nästan bättre än i ”Måndag hela veckan”.

- DET är en jävligt bra film. Snubben som spelade Max var bra. Skön kille. Fast jag vet inte. Det kändes som allt var bra; skådisarna, storyn och så. Fast jag kan inte säga att den kändes så mycket…

- Vad då?

- Typ som ”Måndag hela veckan”. Den glömmer man ju inte. Man blir ju verkligen glad av den. Feelgood-känslan, du vet…

- Mmm… Fast den kanske var mer subtil, det kändes inte som nån var elak eller snäll. Alla var bådera. Det var mer som i verkligheten. Och inget gick riktigt som man hoppades eller trodde. Som det brukar på film. Kanske därför du är besviken?

- En poäng till dig. Tror jag glömde bort filmen lite på slutet också. Buden slog till fint och jag satt mest och väntade på nästa låt. Måste helt klart kolla upp soundtracket imorgon.

- Du gillade ölen va? Kommer inte ihåg nån låt nu ens och det bara en lite stund efter vi såg den. Det var nog majsbrygden som bubblade i öronen på dig ;-P

- FAN! SKÄMTAR DU? Det var det bästa soundtracket jag har hört. Bättre än ”Dum och Dummare” till och med. Fast jag hade inte hört nån av låtarna innan tror jag… lät som nån sorts 60-tals pop…

- Whatever… Vi är snart hemma hos mig. Vad får den på skalan?

- Från 1 till 5?

- Självklart.

- 3.8 ungefär. Bra film, ännu bättre låtar. Hade nog varit ännu trevligare om jag hade varit lite mer uppmärksam på filmen i helhet…

- Det var den. Gillar att den var lite udda även om det gjorde den lite svårare att se… Vet inte om låtarna. Får låna soundtracket om du köper det. Det blir en småsvajig 4.

Rhiannon smiter in i sin lilla lägenhet – Kevin fortsätter ner för strandpromenaden med ljudet av vågorna skummande in mot stranden i öronen. Han försöker att vissla nån av låtarna i ”Rushmore” men kan inte komma ihåg hur en enda av dem gick. Innan han släcker lyset ovanför sin säng en halvtimme senare skriver han tvärs över ”Tv-Guides” omslag:

"Rushmore soundtracket. Kolla upp imorgon. Bra som fan!"
Han tänker ett par sekunder på filmen, några till på Rhiannon - SMILE - och flyter sedan iväg ut på oändliga simturer i vatten varmare än oktober där vingliga drakar och modellflygplan trafikerar luften och Bill Murray ständigt gör bomben och flyter omkring i fosterställning.

..TO BE CONTINUED...

Henrik Edberg