Dreamgirls
- Svensk titel: Dreamgirls
- Originaltitel: Dreamgirls
- Speltid (min): 131
- Release (Bio): 2007-02-16
- Tagline: Fame Comes And Goes, Stars Rise And Fall, But Dreams Live Forever
Recension - Bio
I skuggan av 1960-talets rasistiska Amerika utspelas historien om The Dreamettes, en ung soultrio från Detroit. Som bakgrundskör till Jimmy Early, landets populäraste afro-amerikanska underhållare inleder de tre tjejerna sin karriär, men förvandlas snart till en sologrupp. De ökande försäljningarna sätter prov på tjejernas lojalitet och bildar en spricka i den till synes täta vänskapen.
Dreamgirls öppnar i ett frenetiskt tempo. Efter tjugo minuter av shower, hitlåtar och bländande glitter är det svårt att andas. Det matas på med det ena numret efter det andra, och det är väl utfört: Musik, foto, kostymer, scenografi, koreografi, klippning, ja, allt är i världsklass. Men det visar sig också vara till filmens nackdel, för när historien och karaktärerna väl sätts på plats, så fastnar allt i en smet av kommersialism och egoism. De underbara audiovisuella egenskaper som filmen besitter hämmas av det minimala djupet. Showandet tar alltför stor plats, det blir aldrig det stora dramat som Dreamgirls inledningsvis lovar. I halvtid tunnas dessutom låtmaterialet ut en aning, det spritter inte längre i benen. Turligt nog hämtar filmens final upp detta och det artar sig riktigt bra.
Det är relativt tunt på manussidan, ingen egentlig karaktärsskildring (förutom Eddie Murphy’s sönderfallande Jimmy Early och den envisa Effie White (Jennifer Hudson)) eller djup i berättandet. Visserligen försöks det vävas in historiska kommentarer (Martin Luther King, Detroit-upproren 1967), men de blir aldrig riktigt involverande i tjejernas vardag. Det är synd, för däri ligger en stark effekt.
I en värld av eggande musik och politiska/sociala problem, borde Dreamgirls ha givits en möjlighet att problematisera ett samhälle i förändring. Men nu är det showandet som har kommit i första hand, och givetvis kan filmen ses på detta sätt: det är en mycket underhållande film. Men den lovar också till en början något annat: att som King sa, tro på en framtid där alla har sitt egenvärde, där allas drömmar är värda lika mycket.
Kommentarer