Den grymma leken

  • Svensk titel: Den grymma leken
  • Originaltitel: Straightheads
  • Speltid (min): 90
  • Release (Blu-ray/DVD): 2007-11-16

Recension - Blu-ray/DVD

Men ser man på, en "rape and revenge"-film. Den genren trodde man bara för några år sedan (pre "Kill Bill") hade kravlat ihop sig i en liten boll och självdött. "Den grymma leken" är en ny film som handlar om en kvinna som i början blir våldtagen, och i slutet utkräver en våldsam hämnd på förövarna. Filmen börjar med en ung man som som installerar ett kameraövervakningssystem hos en "mogen"-kvinna (Gilian Anderson från Arkiv-X!!!!!!!), och tjuvkikar på henne när hon duschar. Sedan får han följa med henne på en fest där de knullar med varandra, och när de sedan åker hem så stöter de på patrull. Mannen blir nedslagen och söndersparkad så att han blir steril, och kvinnan blir våldtagen. För att åtgärda detta krävs som jag tidigare nämnt en hemskt hemsk hämnd.

"Den grymma leken" (vad det nu är för lek titeln menar(säkert själva hämndakten(som inte alls är speciellt lekfullt utförd(men dock grym))) har egentligen bara två försäljningsargument. Det första är att den är väldigt brutal, våldsam och pang på palsternackan. Detta är sant, det är en väldigt rättfram film som inte värjer sig för att visa våldsamt våld eller nakna kvinnobröst (men dock manslemmar, men det är en helt annan historia). Man kan någonstans, som med all film, stanna upp och undra vad alltsammans nödvändigtvis ska vara bra för. Folk slås blodiga, våldtas och dödat, men läxan man lär sig känns inte speciellt stor. Visst finns det en moralisk aspekt i det hela, men det är ganska hafsigt och vagt, och nu när Park Chan-Wook redan har djupanalyserat hämndens mekanismer i sin briljanta trilogi, så känns behovet av denna aspekt ganska så stillat. Men man bör inte låta bli att lyfta på fjädern i hatten för en film som skildrar våldet som någonting urholkande och nedbrytande. Lyftas för högt bör den dock inte, fjädern, då filmen också använder just sitt våldsamma våld som ett försäljningsargument. Filmbranschen har alltid varit en smula tvetydig.

Filmens andra stora försäljningsargument är att folk kommer att hyra den bara för att få se Gilian Anderson, och hur det står till med henne idag. "Mulder från Arkiv-X, jag undrar om hon fortfarande är lika het?"; kan man tänka sig att bönderna, i Truckerkepsar och epatraktorer och med tre snus under vardera läpp, tänker när de står och väljer film i videobutiken. Eller på Piratebay, som jag nog tänker att de hellre använder sig av. Bönderna alltså, då de har så sjuhelsikes långt till närmsta belägna videobutik. Å andra sidan så har de ju inget emot att ta en extrasväng för att showa upp traktorn i centrum. Men utvikningar å sido, hon ser fortfarande bra ut ja. Och visar brösten gör hon också i ett par bildrutor, så något slags existensberättigande har väl filmen åtminstone för någon.

Tyvärr blir det ingen femma för "Den grymma leken". Den är ju å ena sidan ganska så välgjord tekniskt, med relativt snyggt foto och så. Detta hjälper inte då filmen känns ganska så gjord. Många scener av filmen är rent överflöd som lika gärna skulle kunnat klippts bort om man velat göra en kortfilm istället, men nu dras med likt en äcklig svulst på insidan av låret. Den egentligen största bristen i filmen, och även den mest fatala, är det att ingen av karaktärerna är speciellt trovärdiga. De båda huvudkaraktärerna är tunnare än lövtunna skivor med rökt skinka, och deras motiv är grummliga som tvättsåpa. Dessutom så köper man inte deras relation för fem öre, och bryr sig helt enkelt inte om de blir dödade, överlever, eller lyckas med sin hämnd. Hade man kunnat få någon slags inblick i huvudpersonernas val och kval, och känna deras förmodade stora smärtor, så skulle hela filmen förmodligen ha varit en helt annat. Nu lämmnar den mig bara helt tom, vilket väl är bättre än ingenting. Eller, det är ju visserligen ingenting. "Den grymma leken" är ingenting", köp den inte.

Kim Ekberg

Kommentarer