Recension - Blu-ray/DVD

"Har du fått nog? Är du redo nu?" Med dessa ord väcks huvudkaraktären på sin soffa. Och åskådarens intresse väcks. Till pampig musik visas en man som ser något sliten ut, sittande vid en strand tittandes på havet. Man vet ännu inte om man ska skratta eller gråta. Men man anar att det inte är det förstnämnda som är intentionen.

Let's be honest: enbart framsidan ger kalla kårar. Frälsning. Vem kan ta till sig sånt, när det serveras av Hollywoodmaskinen? Nu råkar denna film bygga på ett sant öde. Neale Donald Walsch är en existerande person, och han har skrivit en serie böcker som han kallar "Samtal med Gud", och som man, om man söker på det via google, enbart tycks få upp positiva och frälsta träffar på. Walsch skriver saker som alla kan ta till sig, budskap som inte är omöjliga att följa, ord som kan öppna upp för den som har det svårt i livet. Och han hävdar att orden är så kallad automatskrift. Det vill säga, han har ett ständigt pågående samtal med Gud och antecknar vad denne säger. Ett samtal som, hävdar han, alla vi människor är benägna att ha, om vi bara är öppna nog att lyssna.

I filmen får vi följa Neale, här porträtterad av Henry Czerny, på hans väg från olycka, förlorad anställning, uteliggare, till den föreläsare och författare han är idag. Filmen är skickligt uppbyggd, på det sätt att man hoppar mellan dåtid och nutid för att på slutet låta dem mötas helt och hållet. Ingen mästerlig konstruktion, visst inte, men Neales öde engagerar tack vare bra skådespeleri från Czerny. Man tappar aldrig nyfikenheten, och visst berörs man.

Men det vore hyckleri av mig att inte påstå att jag då och då vrider mig. Jag är ingen andlig människa, och även om filmen "inte är lika hemsk som omslaget", så att säga; så bidrar lite för långa scener och pinsamma känsloyttringar, tveksam regi och ett kamerabruk som inte direkt hoppar över skaklarna, ibland till att budskapet om Gud blir lätt nerkletat. Jag kan inte komma ifrån det; övertydligheter och människor som gråter för lätt... det ger mig inte behagliga rysningar. Jag blir inte nyfrälst. Ger bara ifrån mig obekväma små leenden från soffkantens säkra hörn.

Men jag kanske inte är redo?

Hela nätet verkar ju frälst av denne man. Så om du känner att du befinner dig i en position av förvirring eller rent av uppgivenhet, då ska jag inte förstöra det här för dig med en sågning. Ta del av lite vackra citat istället:

"Ska jag bestraffa dig för att du väljer något jag redan har lagt fram för dig? Detta är något du måste bestämma dig för innan du ger mig rollen som bestraffande Gud."

"Jag vill av dig vad du vill av dig. Du tror att du står under mig, men egentligen är vi ett. Det finns ingen separation."

Det är klart att man mår bra av dessa ord. Om de sen kommer från Gud, eller någon helt annan...

Lina Arvidsson