Recension - Blu-ray/DVD

Filmdistributionsbolaget Noble Entertainment har släppt en box innehållande 12 av deras läskigaste filmer och valt att kalla samlingen för ”12 Kalla Kårar”. Under tolv veckor kommer denna artikelserie uppdateras med en färsk recension på en av filmerna i boxen.


V.1: "The Locals" (2003)

De två bästa polarna Grant och Paul bestämmer sig för att åka bort över helgen för att surfa och festa. För att nå resans mål lite snabbare kör de en genväg över landsbygden. På vägen träffar de på ett par läckra tjejer i 80-tals outfits och eftersom att de också är på väg till ”festen” så slår de följe med varandra. Men snart prejas grabbarnas bil av vägen av två lokala busar och tjejerna försvinner iväg i sin bil. Grant och Paul finner sig strandade ute på vischan utan täckning på sina mobiltelefoner och utan möjlighet att få upp bilen ur diket. I sina eftersökningar på hjälp kommer de fram till ett hus och snubblar över ett pågående mord. Deras närvaro upptäcks av mördaren som tillsammans med sina kompanjoner börjar jaga de dem genom natten.

”The Locals” målas upp som en blandning av klassikern ”Den sista färden” (1972) och ”Wrong Turn” (2003) - stadsmänniskor ger sig ut i vildmarken och stöter på otäck och ondskefull lokalbefolkning. Men liknelserna är missledande eftersom att själva omgivningen som handlingen utspelas på inte förstärker själva mystiken eller spänningen i storyn. Visst, det är inte stadsmiljö och det rör sig om illasinnade lokalförmågor, men själva skräckmomenten är obefintliga i denna film. Antagligen är det tänkt att en fantastiskt starkt lysande måne ska med sitt sken ge landsbygden en otäck stämning. Kanske skulle det fungerat om inte skurkarna/monstren varit komplett inkompetenta att ge någon som helst känsla av obehag.

De båda huvudrollerna liksom filmen i stort följer en tydlig mall som vi alla sett hundratals gånger förut. Varför ska en i ”gänget” nödvändigtvis vara en lustigkurre? Det är svårt att säga vem som kan få skräck och komedi att verkligen fungera väl, men man tycker ju att efter alla miljontals försök borde någon lyckas snart. Nu är inte de komiska inslagen i ”The Locals” särskilt framträdande, men heller inte skräckmomenten som sagt. Så vad är egentligen filmen tänkt att förmedla?

Man bryr sig hjälplöst lite om huvudpersonernas öde ju längre filmen lider och det enda som gör att man vill fortsätta att se filmen är ett skämt som bara berättas halvfärdigt i filmens inledning. Men när så skämtet äntligen ska berättas i sin helhet så blir man bestulen på upplösningen ännu en gång! Denna gång för alltid… Ja, som ni förstår finns det inte mycket gott att hämta i ”The Locals”, även om man kanske ska erkänna försöket till att skapa en smart och något originell historia…

Per Wahlgren