Blindsight

  • Speltid (min): 100
  • Release (Blu-ray/DVD): 2008-02-10

Recension - Blu-ray/DVD

Bilden är svart. Vi hör otydliga röster, pustanden och frustanden. Detta pågår ett tag, innan den efterlängtade bilden äntligen gör entré. Vi ser ur en bergsbestigares point of view en bråddjup ravin, och ett litet tunt snöre på vilket denne balanserar. Vi får snart förklarat att denna bergsklättrare är fullständigt blind, och i full fart med att bestiga Mount Everest. På detta sätt börjar filmen ”Blindsight”, som sannerligen är en film om människor som trotsar sina fysiska begränsningar och utför vad många skulle fastslå som omöjligheter. Men det filmens resterande 90 minuter ska komma att handla om är än mer fascinerande, nämligen den grupp blinda barn och ungdomar i Tibet som bestämmer sig för att bestiga Mount Everest med sina ledare.

I filmen får vi följa ett antal barn och ungdomar, som successivt presenteras för åskådaren, och man snabbt lär sig känna och fattar tycke om. Det är både storartat och vackert att se hur en grupp människor kan trotsa sina begränsningar i ett sådant stordåd och på samma gång finna varandra och sig själva. Enligt kastsystemet så har man om man är blind eller har ett annat handikapp, varit en ond människa i sitt tidigare liv, och bestraffas nu för detta. Detta gör att vägen till bergstoppen både blir en resa mot ett nydanat självförtroende och tillbaka in i samhället.

Rent filmtekniskt så följer filmen dokumentärfilmsmallen 1A, vilket kanske är mindre intressant beroende på hur man väljer att betrakta filmen. Det absolut ett intressant ämne som tas upp, och det är även givande ur ett rent antropiskt perspektiv att ta del av den. Men som film betraktat så är det inte på något sätt ett mästerverk. Det hela lunkar på i en maklig takt, som någon slags tv-dokumentär som vita rika svenskar ser en söndagseftermiddag för att sedan kunna säga ”vi har det ganska bra ändå”, och dunka varandra i ryggen. Allt är upplagt för att man ska tycka synd om filmens huvudpersoner, och sedan slås av hur fantastiskt det är att de gör det de gör. Egentligen är det inget fel med det, men man kan inte hjälpa att titta på klockan och vänta på att The Turtles ”Happy Together” ska kicka in. ”Blindsight” försöker visa det stora i det lilla, men lyckas egentligen bara med det motsatta, vilket är bra nog. Men inte bäst.

Kim Ekberg

Kommentarer