Recension - Blu-ray/DVD

Leon är en yrkesmördare av stora mått. Han är inte bara hypereffektiv utan också rättvis och noggrann. Leon har egentligen bara ett litet problem. Han är…ja, något enkel, litet godtrogen och inte så världsvan. Han bor enkelt med endast en blomma som sin kompanjon. Han sover i en stol och dricker oceaner av mjölk. Han är nöjd i sin lilla miserabla existens, sköter sina små jobb och stör ingen.

Tills! Leon bevittnar en avrättning av en grannfamilj. En avrättning som ombesörjs av en korrumperad polis. Han bryr sig inte om själva handlingen men familjens 12-åriga dotter Mathilda, den enda överlevande från slakten, söker skydd hos Leon. Motvilligt tar han emot henne. Hon är, som Leon, en utstött och udda figur, som här porträtteras magnifikt av unga Natalie Portman (som vi senare sett som Drottning Amidala i Star Wars I). Hon och Leon inleder ett märkligt förhållande där Mathilda agerar eleven och Leon läraren. Och ibland vice versa. Leon lär Mathilda att mörda och Mathilda lär Leon sanningar om livet. I bakgrunden hägrar dock en obehaglig känsla av förbjuden kärlek.

Nåja, Leon spelas suveränt av Jean Reno och skurken porträtteras av megaskurksskådisen Gary Oldman på ett sätt som ingen annan kan. Han är svinen bland alla svin. I stort sätt är persongalleriet så väl valt att man har svårt att se någon annan göra dessa krävande roller. Luc Besson är en alldeles ypperlig personregissör som drar musten ur sina skådisar. Dessvärre håller inte hans senare verk samma mått som Leon. Jag såg Jeanne D’Arc förra veckan och även om det händer hela tiden så blev jag besviken över innehållets fattigdom. Nåja det var den tösen, nu pratar vi om Leon.

En film som denna kunde i ovarsamma händer ha blivit en komedi eller bara en obehaglig våldsfilm. Besson balanserar snyggt mellan lättare vardagsskojigheter och obegriplig våld. Det blir spännande och gripande. Som valnigt i Bessons filmer har Eric Serra skrivit musiken och den går inte av hackor direkt. Stillsamt, snyggt och välljudande som hela resten av filmen. Thierry Arbogast står för bilden och om man gillar exempelvis ”The 5th Element” och dess innovativa kameraarbete så gillar man även Leon fast handlingen är mera jordnära. På tal om Arbogast så har han även arbetat i en udda liten och visuellt totalt underskattad film, ”Wing Commander”, som jag varmt rekommenderar till alla sci-fi fans.

Leon är ett skolexempel på hur man tar och skriver ett kanonstory, omvandlar den till ett sömlöst filmmanus, skaffar fram ypperliga skådisar och annan personal samt regisserar snyggt och imponerande ett verk som kanske går till filmhistorien som en av de bättre filmerna på 1900-talet. Leon är en av mina personliga favoritfilmer och varmare än helvetet rekommenderar jag denna film till alla kategorier av DVD-fantaster.

Jan Ahlgren