Serial Experiments: Lain

  • Svensk titel: Serial Experiments: Lain
  • Originaltitel: Serial Experiments: Lain
  • Speltid (min): 312
  • Release (Blu-ray/DVD): 2008-10-01
  • Tagline: "Close the world, txEn eht npeO."

Recension - Blu-ray/DVD

OK, det är lika bra att lägga korten på bordet direkt; jag är inget stort fan av anime. Jag har försökt förstå mig på genren många gånger och sett flera av de filmer man enligt kännarna ”måste” ha sett. Jag såg ”Akira” och tyckte att den var tråkig. Jag såg ”Princess Mononoke” och tyckte att den var snygg men inte mycket mer, samma sak gällde för ”Spirited Away”. ”Ghost in the Shell” började intressant men tappade snabbt. Jag vet inte vad det är som orsakar mitt minst sagt svala intresse, kanske är det de gigantiska ögonen som alla karaktärer har och som konstant får mig att dra paralleller till Pokemon? Eller är det jag som helt enkelt inte klarar av att klättra över muren till en annan kultur? Hur som helst, än har jag inte givit upp helt på genren. Jag menar, jag gillade ju ”Thundercats” när jag var liten…

När ”Serial Experiments: Lain”-boxen dök upp för recension blev jag först väldigt intresserad. Serien har fått lovord runt om i världen, både för sin handling och för utseendet. På omslaget jämförs serien med såväl ”Arkiv X” som ”The Matrix”, något som fick den allra första lilla larmklockan att ringa i mitt huvud. Menar de ”The Matrix” som i den första riktigt hyggliga filmen eller som i de på så många sätt usla uppföljarna? Det fanns bara ett sätt att ta reda på det. Tryck på ”Play”…

Lain Iwakura är en ung japansk skolflicka av den introverta typen. När en av hennes klasskamrater tar livet av sig genom att hoppa från en bro ändras dock allting. Från att ha varit totalt intresserad av datorer och internet, eller förlåt, ”The Wired”, blir Lain mer och mer involverad i datorer och nätverk. Men allting är inte vad det verkar vara, vare sig på nätet eller i verkligheten…

Nå, var detta något som tilltalade eder recensent? Nej, tyvärr inte. Rent visuellt bjuds vi både på väldigt avskalade och stilistiska miljöer samt mer ”flashiga” och futuristiska dylika. Men fortfarande är det i stor grad Pokemonansikten och jag fixar helt enkelt inte det. Storyn har sina poänger och är stundtals briljant, men sedan tas det hela till sin spets vilket inte är till någon fördel i min smak.

Jag är övertygad att ”Serial Experiments: Lain” kommer att vara en fest för alla er animefans där ute så jag tycker definitivt att ni ska se den. Ni andra som liksom jag inte fastnat för genren tidigare kan gott ge den ett försök, men förvänta er inte att bli frälsta.

”Serial Experiments: Lain” får en tvåa av mig i betyg, en stark sådan. Hade vi haft halvpoängare att ge ut hade det blivit en sådan också, men nu har vi ju inte det.

Jaja, jag får väl åtminstone se ”Min vän Totoro” också innan jag avstår från anime helt…

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer