Fresh

  • Speltid (min): 109
  • Release (Bio): 1994-11-21
  • Release (Blu-ray/DVD): 2009-01-14
  • Tagline: In a world where criminals make the rules an innocent boy is out to beat them at their own game

Recension - Blu-ray/DVD

Den lite tystlåtne 12-årige Michael är kulan i ett flipperspel av en omfattande drogverksamhet i 90-talets New York. Med en ständig långsiktig dröm om välstånd i sinnet och en Snickers i handen är han den respekterade springpojken, och bland de ruffiga kvarterens hårda utsida av tegel och graffiti pågår ständigt affärerna.

Vid sin sida finns hans vän Chucky som pratar desto mer, men är tvärtemot något av en wannabe och skulle göra allt för att få vara i Michaels position.

Michael bor hos sin moster i hennes lägenhet tillsammans med hans kusiner, som kastar onda ögat på hans inkomstkälla. Michael har en pappa men dess blickar möts endast mellan pjäserna på schackbordet nere i parken, och med ständig koncentration ger fadern råd som Michael anammar i verkliga livet.

”Fresh” är filmen om grabben med samma smeknamn som med ett mål om en bättre värld för sig och sin syster får uppleva den smutsiga drogvärlden på nära håll med den position han har i spelet. Att han är klokare än vissa råder det inget tvivel om, hans uppdragsgivare har uppmärksammat detta och det är bara upp till Michael att använda sin förmåga på rätt sätt.

Med en förhållandevis anonym Samuel L Jackson som fadersgestalt får man följa Michaels målmedvetna flackande mellan de olika aktörerna. Det är en film som övertygar med sitt tuffa yttre. Stämningen är bitvis lågmäld med endast små akustiska gitarrinslag, fokus ligger istället på den beskrivande känslan av de inblandades vardag.

Schackspelet återkommer som en puls genom hela filmen vilket ger åskådaren en klar bild av Michaels förutsättningar. Filmen försöker inte försköna någonting och känslan av trygghet i att bara vara just åskådare framkommer då och då.

Dock känns filmen ibland som något gammalmodig. Filmen är från 1994, och där äldre filmer kan ge en nostalgisk känsla, har ”Fresh” inte riktigt hamnat där ännu och landar med en stämpel av gediget 90-tal. Kanske är det dialogerna, kanske är det musiken, jag vet inte. Man kan jämföra med filmen ”Guds stad” från 2002 där i alla fall jag personligen har lättare att ta till mig verkligheten bakom filmen.

Det spelar dock inte så stor roll. Filmen ger en ändå känsla av äkthet, där man finner sig skakandes på huvudet och jag rekommenderar den, dock når den tyvärr inte upp till en fyra i min bok.

Adam Löppe

Kommentarer