Ciderhusreglerna

  • Svensk titel: Ciderhusreglerna
  • Originaltitel: Cider House Rules, The
  • Speltid (min): 126
  • Release (Bio): 2000-02-04
  • Release (Blu-ray/DVD): 2000-08-07

Recension - Blu-ray/DVD

Homer är den föräldralöse ingen vill ha. Adopterad och återlämnad två gånger. Så istället för att försvinna ut i världen börjar han studera för doktor Larch, barnhemmets föreståndare. Åren går och Homer är gestalten barnen samlas runt, den för dr. Larch naturlige arvtagaren till hemmet. Men även Homer har drömmar liknande de flesta andra flickor och pojkars. Han vill ge sig ut i världen och utforska alla märkliga skrymslen. En dag när de unga Candy och Wally kommer på besök tar han chansen och följer med dem hem till äppelodlingarna.

Ciderhusreglerna är en mjuk och försiktigt tassande film. Det händer inte så mycket under de dryga två timmarna och Tobey Maguire spelar bra men över lag för lågmält. Charlize Theron flyter mest omkring och gör inget större väsen av sig. Paul Rudd försvinner efter tre kvart och Michael Caine - som för en gångs skull har fått en bra roll - syns bara till glimtvis. Filmens styrka och svaghet ligger båda i den softa stämningen. Men har skapat ett lågmält och vackert drama men som, enligt undertecknad, blir för nerdraget i det mjuka täcket av Maguierskt försynta leenden. Det blir lite lamare och tamare än vad borde ha blivit. Det griper aldrig tag på riktigt.

Det görs dock få så här vackert berättade filmer nu för tiden och det är faktiskt den, bild för bild, mest storslagna filmen sedan "Den Gröna Milen". Vyerna är lika andlösa som Natalie Portman i "Beautiful Girls" eller Grand Canyon i vidvinkel objektiv. Men där "American Beauty", ett annat av veckans videosläpp, blåser upp verkligheten till zeppelinarstorlek och målar upp den med färger skarpare än moder natur kan uppbringa så är "Ciderhusreglerna" en färgglatt söt papperskopia av samma vardag. Det är vackert att se på, det verkar onekligen bra. Men det är ändå inte samma förkrossande och förunderliga värld som virvlar runt oss varje dag. Bara en blekare avbild på glansigt papper.

Henrik Edberg

Kommentarer