Recension - Blu-ray/DVD

Bleeder är den danske regissören Nicolas Winding Refns andra långfilm. Regissören som debuterade 1996 med den lovordade danska smågangsterfilmen Pusher, har mognat en hel del som regissör och hans uppföljare Bleeder är betydligt mer personlig och originell.

Handlingen i Bleeder kretsar runt 4 män, och den videobutik i vilken 2 av männen arbetar. Persongalleriet är roligt och skådespelarna spelar genomgående väldigt bra. Här finns Lenny, den asociala filmnörden, Kitjo, den ocensurerade porrexperten, Leo, den blivande pappan och Louis, den våldsamma smågangstern. Huvudpersonen Leo, spelad av Kim Bodnia, tappar fattningen när han får reda på att hans flickvän Louise är gravid, och han glider in i en total likgiltighet inför sig själv, sin flickvän och livet i övrigt. Efter ett blodigt bråk på en av stadens nattklubbar, som Leo ofrivilligt dras in i, föds även en stark fascination för våld och vapen hos honom, vilket är en hyfsat dålig egenskap för en labil och likgiltig person. Leo misshandlar sin flickvän, som får missfall och mister barnet. Louis, Leos kompis, tillika Louise bror, fattar misstanke att allt inte står rätt till mellan Leo och Louise. När han nystat upp vad som skett ger han sig ut på jakt efter Leo, och det hela slutar i en blodig final. Vid sidan om detta utspelar sig en kärlekshistoria mellan Lenny och expediten i grannbutiken, våldsamma B-films videokvällar och diverse filmdiskussioner som flörtar med den filmintresserade publiken och i synnerhet den b-film och genrefilmsintresserade publiken.

Filmen Bleeder är både lik och olik Nicolas Winding Refns debutfilm. Likheten ligger i att han använder sig av i stort sätt samma människor i de båda produktionerna, både framför och bakom kameran, vilket gör att filmen formmässigt och ansiktsmässigt blir ganska lik debuten. Bland andra är filmens fyra huvudrollsinnehavare, Kim Bodnia, Mads Mikkelsen, Levino Jensen och Zlatko Buric även alla med i Pusher, i mer eller mindre stora roller. Innehållsmässigt skiljer sig dock de båda filmerna ganska mycket från varandra, inte minst i tempot. Nicolas har i sin senare film dragit ner tempot en hel del och filmen berättas i en härligt framåtlunkande takt, till skillnad från det stressiga och hetsiga tempot som användes i Pusher. Nicolas har fått lite bättre vana och det märks att han har mognat i sin roll som regissör. Då Pusher var en ganska rak pastisch på den amerikanska gangsterfilmgenren som exempelvis företräds av Martin Scorsese är Bleeder en betydligt mer personlig film som visar lite mer av Nicolas egna tankar och talanger.

Det nerdragna tempot i Bleeder är enligt min uppfattning till filmens fördel, och är det som gör filmen speciell. Vad gäller handlingen borde den nog kryddas upp något, eftersom den inte riktigt orkar hålla uppe ens intresse hela filmen igen. Trots att filmen är mer mogen och välslipad än debuten, kommer den enligt mig inte riktigt upp i dennes klass. Men filmen är trots det mycket underhållande och Nicolas Winding Refn är en stor framtida regissör. Bleeder är film nummer två i en tilltänkt trilogi. Film nummer tre kan nog bli riktigt bra.

Lars Åkesson