Recension - Blu-ray/DVD

I dagarna (12.7.2000) släpps här i Sverige en av alla tiders mest väntade fortsättningar på en kassasuccé som heter duga. Naturligtvis är det M:I-2 som får folk att bli hysteriska över John Woos slow motion dödande och hisnande actionscener samt över en uppumpad Tom Cruises svällande bicepsar.

Just i dagarna släpptes också föregångaren, Mission Impossible, i DVD format och med stort intresse bänkade jag ner mig framför dumburken och vred upp volymen. Jag har sett filmen såväl på bio som på VHS (svordom, sorry) och som beundrade av Brian de Palmas regiarbeten kom jag ihåg att filmen tål att ses många gånger. Och den största behållningen är just sättet hur den gode Brian väver ihop en snygg och spännande väv av komplotter ihop med rasande action. Mission Impossible är absolut inget mästerverk som jag skulle gladeligen jämföra med mina högsta filmvärderingar, men den är förbaskat underhållande i alla aspekter och släpper inte taget en endaste gång. Och underhållningsvärdet är det som jag vill berätta om, inte köra med petig filmkritik i den traditionella andan.

Tom Cruise har blivit en eftertraktad och begåvad skådespelare som vid ett par tillfällen borde ha fått med sig en guldgubbe hem efter en viss större fest i Hollywood. Hans gestaltning i Jerry McGuire och i Rain Man är av toppklass.
I Mission Impossible visar han inte upp några bevis på supertalang, utan genomför sin roll med behärskad professionalism. Som hjälp har han publikfavoriten Ving Rhames, Jean Reno och legenderna Jon Voight och Vanessa Redgrave. Regissören skulle ha kanske kunnat lägga litet mera vikt på personregin, för ingen av dessa tillåts att utveckla sin karaktär och alla är liksom stöpta i samma mall. Litet synd, men i en actionthriller som denna kanske rentav onödigt.

Manuset är ett kapitel för sig och har såväl höjdpunkter som floppar. Produktionsdesignern har kommit på några fysiologiskt omöjliga händelser, men dessa genomförs med glimten i ögat och den som vill sitta och älta över hur naturlagar förvrängs… ja, varsågod!

Mission Impossible var, som många andra nutida filmstorheter, en TV-serie där Tom Cruises karaktär inte ens förekom. Man har visserligen behållit några namn, men det största arvet efter TV:n är Lalo Schifrins temamusik, som upphottats och snyggats till. Den andra kompositören i filmen är min personliga favoritnotmakare, Danny Elfman.
Fotot levereras av de Palmas egen favorit, Stephen H. Burum, och ibland han man känna hakan smälla i bordet av förvåning, så snyggt är det.
Överlag är specialeffekterna mycket bra och tillverkade av Tinseltowns skarpaste effektmakare, John Knoll och Rob Bottin. Dessa herrar har tidigare arbetat med filmer som ”Star Trek”, ”Star Wars”, ”Mission to Mars” respektive ”Legend”, ”RoboCop” och ”Total Recall”. Det bådar garanterat resultat och glädje för FX-fantaster.

Efter tvenne timmars befriande action och spänning kan man med ro och gott samvete skriva dessa nu lästa ord och även de följande: Detta är en bra och underhållande film! Punkt slut.

Jan Ahlgren