Recension - Bio

Janne Troell är tillbaka med ännu en historisk rulle. Denna gång beger vi oss tillbaka till ett svartvitt nazi-Sverige där tidningsmannen Torgny Segerstedt strider mot likgiltigheten och för yttrandefriheten.

Filmen är ganska begränsad i sitt uttryck, men för att vara en film om gamla rynkiga gubbar som snackar politik i två timmar - är det förvånansvärt vitalt.

Filmen hade kunnat vara mördande tråkig, om det inte vore för Troells förmåga att ladda scenerna med tillsynes överflödiga detaljer som blåser liv i handlingen.

Det svartvita HD-fotografiet är stundtals briljant, ömsom platt och överexponerat. Närbilder på människo- och hund-ansikten göre sig mycket bra. Vänner av Windows-bakgrunden "Kompis" kommer förmodligen att gilla den här filmen.

Hundarna är den gemensamma nämnaren för protagonisten Segerstedt och antagonisten Hitler. Begreppen "ondska" och "godhet" kompliceras på ett föredömligt sätt. Segerstedt skildras verkligen inte ur något änglalikt skimmer, och det ska vi vara tacksamma över.

Forum för levande historia, lär vara nöjda med många delar av filmen. Sveriges handlande (eller medvetna icke-handlande) kunde dock problematiserats en smula ytterligare.

Kim Ekberg