Recension - Blu-ray/DVD

Efter händelserna i ”X-Men: The Last Stand” befinner sig vår klo- och polisongbeprydde favoritmutant på flykt. Inte från superskurkar, mutantjägare eller kronofogden, utan från sina egna skuldkänslor. Att ha varit tvungen att döda Jean Grey, sin stora kärlek, för att rädda resten av befolkningen må ha varit den enda utvägen, men likväl plågar det honom enormt.

Hårigare än någonsin har han lämnat civilisationen bakom sig och delar ett stycke skog med en grizzlybjörn. Det är OK, de har en deal och lämnar varandra i fred. Men när ett gäng pantade tjuvjägare röjer runt i skogen och sätter en förgiftad pil i nallen så kan Logan inte längre hålla tassarna borta (eller klorna inne).

Under ett slagsmål med dessa tjuvjägare blir han upptäckt av en ung japanska, som övertalar honom att följa med. Det visar sig att hon är utsänd av en gammal japansk affärsman som ligger på sin dödsbädd. Hans sista önskan är att en sista gång få återse mannen som räddade livet på honom under andra världskriget, när atombomben föll över Nagasaki. Japp, ni gissade rätt – det var ingen mindre än Wolverine som låg bakom detta hjältedåd.

Motvilligt följer han med till Japan och träffar där inte bara Yashida, mannen han räddade, utan även hans sondotter Mariko. Tycke uppstår, dock inte helt utan problem. Snart står Wolverine öga mot öga med både yakuzan och ett gäng ninjor - och denna gång kommer det inte bli lika enkelt att stå som ensam segrare.

I ”The Wolverine” får vi återigen se Hugh Jackman som allas favoritjärv. Vi får dessutom se mer av honom än tidigare, och det är rent ut sagt löjligt så pumpad han är den här gången! Frun satt bredvid i soffan och såg mer än lovligt road ut, och mina försök att rädda situationen med att förklara att ”det är bara cgi” möttes av ett ”sschh!” och en klapp på huvudet. Jaja, jag antar att hon helt enkelt är väldigt förtjust i superhjältefilmer...

Storyn är som sagt placerad till Japan, och ska vara baserad på en av de mest populära serierna som skrivits om Wolverine. Huruvida filmen är trogen förlagan eller inte kan jag inte uttala mig om då jag inte läst den. Vad jag kan uttala mig om däremot är huruvida filmen är underhållande eller inte. Svaret är ett solklart ”JÄVLAR I MIG VILKET ÖS!”-underhållande, vilket ligger relativt högt på betygsskalan. Det är snyggt foto, överlag fina effekter och en story som funkar riktigt bra. Som litet easter egg på bluray-skivan finns ett alternativt slut som definitivt flirtar med gamla serietidningsfans, men jag är glad över att det inte kom med i den slutgiltiga versionen.

Apropå versioner, så innehåller den svenska blurayutgåvan förutom bioversionen även en förlängd version med ca 13 extra minuter. Jag har bara sett den förlängda versionen, men det verkar generellt vara så att den fått bättre emottagande runt om bland både kritiker och publik.

Hugh Jackman visar än en gång att han ÄR Wolverine, och jag är övertygad om att vi kommer få se honom i rollen fler gånger, inte bara i kommande ”X-Men: Days of Future Past”.

Fredrik Liljegren, chefredaktör