Recension - Bio

Redan den första, sköna Hooked on a feeling-trailern hade glimten i ögat och signalerade att Guardians of the Galaxy kunde bli något alldeles extra. Fast en stämningsfull trailer kan ibland dölja en undermålig scifirulle (tänk Prometheus). Så är tack och lov inte fallet med genomtänkta, välgjorda Guardians.

Tummen upp för retrosoundtracket vars blandband ger filmen en alldeles egen ton. Tummen upp för perfekt casting. Tummen upp för att den filmöverskridande storyn med evighetsstenarna tar fart. Tummen upp för att man mellan alla sanslösa rymdstrider verkligen bryr sig om en pratande tvättbjörn, ett sympatiskt träd, ett metaforförvirrat muskelberg, en bespottad grön krigarkvinna och en föräldralös casanova från Tellus.

Tänker inte sönderanalysera filmen och dess story. Då skulle jag beröva er nöjet att på egen hand förälska er i universums mest osannolika superhjältegrupp.
Nöjer mig med att konstatera att det blir 5 amputerade metallben i betyg! Vem kan motstå en skitrolig actionkomedi med starka outsiderkaraktärer?

Ett extra plus i kanten till Michael Rooker (Merle i Walking Dead) som spelar Star-Lords aggressiva, giriga adoptivfarsa Yondu. Rollfiguren har en störd och skojig scen när han ska "shoppa" och kaxar med butiksbiträdet. Har svårt att skaka av mig den scenen nu i efterhand. Blådåren och hans flygande penna (?) får gärna skriva på för James Gunns Guardians of the Galaxy 2 (2017). Det har han säkert redan gjort.

Johan Karlsson