Recension - Blu-ray/DVD

Skådespelaren Riggan kämpar på med sin karriär men påminns hela tiden om sin roll som superhjälten Birdman i en trilogi med filmer han gjorde för tjugo år sedan. För att försöka bli av med den stämpeln en gång för alla bestämmer han sig för att satsa allt på att sätta upp en pjäs på Broadway och visa för alla att han faktiskt kan mer än att väsa ur sig oneliners.

När en av medskådespelarna bara ett par dagar före premiärer skadas av en fallande strålkastare tvingas de tänka snabbt och anlita en ersättare. In kommer Mike, en otroligt skicklig och minst lika otrevlig skådespelare vars namn mycket väl kan sälja lite extra biljetter. Om han bara kan sköta sig…

Mitt i all stress inför premiären plågas Riggan av röster i huvudet. Eller rättare sagt EN röst; Birdmans. Hans gamla film-alter ego jävlas i skallen på honom och frågar vad fan han håller på med sådant där teaterdravel för när han kan göra en ny actionrulle som Birdman och dra in de stora stålarna. Riggan gör sitt yttersta för att strunta i rösten och fortsätter med sin pjäs. Men kommer han kunna behålla sitt förstånd?

”Birdman”, regisserad av Alejandro G. Iñárritu, vann Oscar för bästa film 2014. Om det är välförtjänt eller inte kan jag inte säga med all säkerhet, då jag inte sett samtliga nominerade i klassen. Vad jag däremot kan säga att det är en riktigt bra film, med ett fantastiskt foto och enormt långa tagningar. Faktum är att det bara finns sexton(!) synliga klipp i filmen, vilket ger en härlig känsla av en enda, lång scen som spelas upp framför ögonen. Mycket svårt grepp, men enormt skickligt genomfört.

Mest heder måste jag ändå ge till min gamla favorit Michael Keaton, som spelar Riggan. Många har dragit paralleller mellan Riggan och Keaton själv, speciellt med tanke på att Keaton spelade Batman för tjugo år sedan och har, trots fler bra roller och filmer, haft lite svårt att tvätta bort den stämpeln. Keaton är fantastisk i den här filmen, en ren fröjd! Den obekväme skådespelarkollegan Mike spelas av Edward Norton, som i verkliga livet är ökänd för att bete sig likadant som Mike, genom att alltid lägga sig i manusskrivandet och vara allmänt svår att arbeta mig. Norton, som jag faktiskt oftast har ganska svårt för, är rent ut sagt skitbra här. I övriga roller ser vi bland annat Zack Galifianakis, Emma Stone och Naomi Watts och även om jag inte skriver mer om dem än så gör de alla väldigt bra ifrån sig i ”Birdman”.

”Birdman” är en väldigt bra film. Inte perfekt, men VÄLDIGT bra. Jag störde mig lite på soundtracket, som består av ett intensivt jazztrummande, men i övrigt är ”Birdman” otroligt nära en femma i betyg. Det är i stunder som denna jag önskar att jag kunde klämma in en halvpoängare till… 

Fredrik Liljegren, chefredaktör