Hateful Eight, The

  • Svensk titel: Hateful Eight, The
  • Originaltitel: The Hateful Eight
  • Speltid (min): 167
  • Release (Bio): 2016-01-13
  • Release (Blu-ray/DVD): 2016-05-02
  • IMDb: Hateful Eight, The

Recension - Bio

Det är lätt att ha för höga förväntningar på en Quentin Tarantino-film. När jag läste att Kurt Russell skulle spela en av de ledande rollerna och att Ennio Morricone skulle komponera musiken blev jag rent ut sagt lyrisk. Hur ställde sig då The Hateful Eight mot mina förväntningar?

Tarantinos åttonde film som regissör är absolut inte en av hans bästa. Bättre än Jackie Brown och Death Proof men sämre än Pulp Fiction, Reservoir Dogs, Kill Bill och Inglorious Basterds. Vet inte riktigt hur jag ställer den mot Django Unchained som fortfarande växer, men jag avskyr verkligen Jamie Foxx som Django. I The Hateful Eight ser vi en helt fantastisk Kurt Russell som John ”The Hangman” Ruth, som skall eskortera en lika lysande Jennifer Jason Leigh till galgen. En snöstorm gör att man får söka skydd i en raststuga, men gruppen människor där är inte vilka de utger sig för att vara. 

Kul att se Michael Madsen tillbaka framför kameran, då det är en av mina Tarantino-favoriter, likaså Samuel L Jackson som inte har varit så här bra sedan Pulp Fiction. Filmen lider dock av sin speltid, som gott och väl kunde kortats med 10-20 minuter. Dialogen blixtrar till med jämna mellanrum, men ibland går det på halvfart. Värt att nämna är också fotot, som är något i hästväg. Filmad i 70mm blir det inte bredare än så här, och westernfilmer skall se i detta format. Tänk Sergio Leone. Musiken av Morricone är magnifik och är legendens första western-soundtrack på över 40 år. Kan också tillägga att det är Quentins absolut blodigaste film. Rent av riktiga splatter-scener, så den känslige bör ta med en kudde.

Stefan Johansson

Kommentarer