Dogma

  • Svensk titel: Dogma
  • Originaltitel: Dogma
  • Speltid (min): 128
  • Release (Bio): 2000-04-20
  • Release (Blu-ray/DVD): 2000-12-12
  • Tagline: Get 'touched' by an angel.

Recension - Blu-ray/DVD

Då man tar en rejäl portion intelligent, religiös humor och blandar det med en kolossal nypa respekt och respektlöshet, framfört av en magnifik ensemble begåvade skådespelare får man årets, utan tvekan, bästa film.

Sällan, eller aldrig, kategoriserar jag filmer som ”sämst” eller ”bäst” men Dogma rusade utan tvivel på plats numero uno i dramakomedi kategorin genast efter att jag sett förtexterna. Och så satt jag och närvarande sambon och skrek av skratt genom hela filmen. Den är inte bara en härligt vulgär och nästan tabubelagd komedi, utan också en film som kan få en att tänka några gånger till vad det gäller den kristna tron. Eller för den delen alla trosinriktningar. Skämten är väl riktade mot kyrkan, men inte mot Gud och således är detta inte en hednisk film, precis som ”Life of Brian” inte var det heller.

Dock måste jag varna religiöst känsliga människor från att titta på Dogma, för respektlösheten kan vara ett snäpp för mycket. Men för oss hårdhudade kan filmen vara en ny väg in i den filosofiska diskussionens värld. Jag själv, som en gång höll på att bli präst!!!, konstaterade lugnt att Dogma-filmens ”sanning” är exakt den som jag föreställt mig. Gud har humor! Filmmakare är således Gudabenådade humorister och med Kevin Smith och hans underbara skådespelare blir humorn värd fulla poäng.

Men i all ärlighet måste jag erkänna att om man inte kan sin bibel och, i alla fall, de viktigaste delarna från den, så försvinner en hel del av filmens dragningskraft. Man kan, om man vill, se några stilbrott och onödiga scener, som kanske lämnar en något konfunderad eftersmak i munnen, men jag väljer att se helheten. Berättelsen rullar fram som ett hysteriskt flabbtåg och man kan gott påstå att filmmakarna har använt sig av fula tricks för att få att dra på smilbanden. Och? Visst finns det tecken på populistisk röstfångeri, men här fungerar det utmärkt.

Matt Damon och Ben Afflek som änglaparet som bara vill hem är utmärkta. Alan Rickman, som den ängeln man inte vill möta (egentligen vill man inte möta någon ängel alls. Se artikeln ”Kampen mellan det onda och det goda…” i Guiden, så förstår ni) är perfekt i sin roll. Salma Hayek bättre än någonsin, Chris Rock är den roliga 13 aposteln men paret Jason Mewes och Kevin Smith själv spelar ”profeterna” som bara vill knulla är filmens höjdpunkter. Herreminjeee!

Dogma är en starkt provocerande film som sätter fart på tankeknölarna. På samma gång är den en lättsam komedi. Och en galen film som anspelar på sex, är fylld av skit- och pisshumor samt droger och fult språk. Ett måste i filmbiblioteket! Om inte annat, se den för de många filmvitsarnas skull.

Ja, ja. Låt alla bedöma själva och ni skolen bli dömda av Alanis Morrisette. Senare. Klar 100!

Jan Ahlgren

Andra recensioner

Kommentarer