Recension - Bio

Gene är en ung grabb med hjärtat på rätta stället. Som många andra i den åldern är han full av känslor som uttrycker sig på olika sätt. I vanliga fall är ju detta inte ett problem utan helt normalt, fast för Gene är det definitivt ett problem. Han är en Meh-emoji, och då är just ”Meh” den enda godtagbara uttrycket.

Så när han på sin första dag på jobbet ska scannas för användning får han panik, och resultatet blir att hans användare, dvs ägaren till den smartphone där Gene lever, får en extremt konstig emoji på skärmen och tror att telefonen är trasig. Så pass trasig att en tid för totalrensning bokas in hos servicecentret!

Nu är det upp till Gene och hans nyvunna vänner High-5 och Rebella att hitta ett sätt att ställa saker till rätta, innan hela deras värld försvinner för alltid.

”The Emoji Movie” har fått enormt dålig kritik världen över, och har för nuvarande 0% hos Rotten Tomatoes. Men är den verkligen så urusel? Nej, jag tycker inte det. Visst, historien är en ganska tydlig ripoff av den så mycket bättre ”Röjar-Ralf”, och jag reagerade på att det stundtals känns som ren reklam för YouTube, Spotify, Candy Crush och DropBox. Men någonstans finns där en viss charm hos karaktärerna, och en hel del humor. Nu såg jag den på svenska tillsammans med barnen (som tyckte att den var riktigt rolig) och det var tydligt att en hel del skämt mer eller mindre försvann i översättningen.

Med den svenska dubbningen ger jag filmen en stabil tvåa i betyg. Jag skulle gärna se om den med originalrösterna, för jag misstänker att det faktiskt kan höja betyget ett litet snäpp.

”The Emoji Movie” är underhållande för stunden. Förvänta er dock inget nyskapande.

Fredrik Liljegren, chefredaktör