Mästerdetektiven Sherlock Gnomes

Recension - Bio

Gnomeo och Julia har tillsammans med resten av människofamiljens trädgårdsprydnader flyttat till London och de ser fram emot ett hårt men härligt jobb att fixa i ordning den nedgångna trädgård som blivit deras nya hem. Men när de båda återvänder till trädgården efter en liten sejour vid blomsterhandeln möts de av en hemsk syn – alla andra tomtar och prydnader är borta! Det visar sig att en tjuv härjar i London, en tjuv specialinriktad på just trädgårdstomtar. Gnomeo och Julia behöver dock inte känna sig ensamma i kampen mot tjuven, de får nämligen hjälp av självaste Sherlock Gnomes och hans kompanjon Watson!

Gnomes berättar att tjuven är hans gamla ärkefiende Moriarty, och tillsammans måste de nu lösa dennes gåtor för att hinna rädda sina tomtevänner från en säker död.

”Mästerdetektiven Sherlock Gnomes” är uppföljaren till ”Gnomeo och Julia” från 2011. Jag hade totalt missat att så var fallet, och gick och såg den tillsammans med min yngsta dotter utan att någon av oss sett den första filmen. Det var dock inget problem, då den här filmen står väldigt stadigt på egna ben.

Härligt animerade knäpptomtar på äventyr, blandat med spänning och larvigt många Elton John-referenser (han har producerat filmen och soundtracket består av klassiska Elton John-låtar) resulterar i en förvånansvärt underhållande film. Nu skulle jag bara vilja se om den på originalspråket också, och därmed kunna njuta av Johnny Depp, Emily Blunt, James McAvoy, Michael Caine och Maggie Smith för att nämna några. Just det, gamle rockräven Ozzy Osbourne gör en av rösterna också, bara en sådan sak!

"Mästerdetektiven Sherlock Gnomes" är inget mästerverk, långt ifrån, men det är underhållning för stunden och planterade stora leenden i både mitt och min dotters ansikte.

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer