Recension - Blu-ray/DVD
Regissören Ruggero Deodato är ökänd för sin minst sagt omtalade och påträngande "Cannibal holocaust". Hans slasherfilm "Body count" är betydligt snällare och garanterat mer lättförglömlig. Det talas om en legend, en indianshaman, som härjar i skogarna och dödar de människor som råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Den aggressive familjefadern Robert är fast besluten att han ska fånga shamanen och har därför satt upp fällor i skogen.
En dag kommer den vuxne sonen hem, och med sig har han en samling nyfunna vänner i form av festsugna jämngamla ungdomar. De ska stanna några dagar och har både husbil och tält i beredskap. Men eftersom detta är en skräckfilm dyker shamanen upp och raddar upp lik efter lik och precis som i "Fredagen den 13:e"-serien blir det mycket skrik och springande i skogen. "Body count" är dock mycket sämre än sin nyss nämnda idol, det är viktigt att understryka.
Till en början är det inte överdrivet tydligt vem som är filmens hjälte eller hjältinna. Vissa av dem kan man visserligen räkna bort efter bara ett par minuter, men det dröjer innan någon tar på sig en namnskylt där det står Jamie Lee Curtis eller något i den stilen. Det tackar vi för då detta gör filmen en nypa mer intressant. Däremot så är varenda en av dem så irriterande att man inte bryr sig om någon lyckas ta sig skrikande därifrån utan något dödsorsakande knivhugg. Att flera av dessa unga skådespelare inte heller kan agera gör inte saken bättre.
Manuset innehåller många logiska luckor, dåliga bortförklaringar och kass dialog. Antalet scener där någon smyger iväg, hör ett ljud och utbrister "Hello? Is somebody there?" är många. Det där med att hålla ihop när man är livrädd och befinner sig i en mörk skog verkar de ha missat, och när man ska springa för livet tror de att det är seg tantjogging varierad med klumpiga fall som gäller.
Det är lätt att hacka ner på en film som denna, men helt värdelös är den inte. Den står sig hyfsat bland många av sina liknande rivaler, och är trots en lite för lång speltid inte allt för långtråkig eller tam. Gillar man denna typen av film är det inte särskilt svårt att klara sig igenom dessa 90 minuter med intresset i behåll. Ibland är det riktigt underhållande, inte minst när en mörkblond långhårig kille ramlar ner från ett berg och lyckas hinna med klippning och färgning av sin frisyr under fallets gång. Eller så råkar det vara så att det var svårt att hitta en stuntman som ens påminde om skådespelaren, vad vet jag.
Flera kända ansikten dyker upp, däribland David Hess ("Last house on the left", "House on the edge of the park"), Mimsy Farmer ("Four flies on grey velvet") och Ivan Rassimov ("Man from deep river"). I och för sig är det kul, men det lyfter tyvärr inte "Body count" från att vara en vanlig och korkad medelmåtta.
Kommentarer