Boogeyman

  • Svensk titel: Boogeyman
  • Originaltitel: Boogeyman
  • Speltid (min): 89
  • Release (Blu-ray/DVD): 2005-08-24
  • Tagline: You thought it was a just a story... but it's real.

Recension - Blu-ray/DVD

Den inte alltför välkände Stephen T. Kay som tidigare till större delen sysslat med TV-produktioner har regisserat en film som faktiskt får tittaren (mig) att hoppa till ett flertal gånger.

Boogeyman är en i raden av skräckfilmer som är uppbyggda efter en mall som verkar vara i ropet just nu (och de senaste 20 åren). Enkla överraskningsmoment och relativt tunnt manus kombineras med snyggt foto, bra ljud och en del hyfsade skådespelarinsatser. Detta kombinerat gör att Boogeyman faktiskt håller måttet i skräckfilmsgenren.

Jag gillar all sorts film. Enda kriteriet jag har är att jag ska känna något när jag går ut från biosalongen. Glädje, sorg eller rädsla spelar ingen roll, så länge någon känsla uppstår. Hade jag varit åtta år och trott på monster under sängen hade jag troligen fått men för livet av den här filmen. Nu är jag 26 år och anser mig själv inte vara speciellt lättskrämd. Trots detta faktum fick filmen mig att undvika mina garderober under en kväll. Det gillar jag!

Det är just detta filmen handlar om. Timmy (Barry Watson) är en åtta-årig pojke som får se sin pappa bli ett offer för monstret (Boogeyman) i garderoben. Då ingen tror på hans historier förtränger han dessa och går vidare i livet. Men minnena lever kvar i honom och börjar vakna till liv igen femton år senare. Han får då rådet av sin barndomspsykolog att spendera en natt i sina föräldrars gamla hus, där allt började, och lyder det i hopp om att en gång för alla få slut på allt vansinne.
Det går dock inte riktigt som Tim väntat sig och natten blir en av hans längsta, jobbigaste och hemskaste.

Regisör Kay gör ett bra jobb då han som jag tidigare skrev satsar rejält på sitt snygga foto. Biografljudet bidrar också till att jag under ett flertal gånger hoppar till i sätet som jag inte gjort på mycket länge.

Det negativa med filmen är även det positiva. Dataanimationerna fungerar riktigt snyggt filmen igenom bortsett från slutet då det hela tenderar att bli något överdrivet (har vi inte sett det förut?!) Men vill du bli skrämd under en timme och fyrtio minuters tid så tycker jag du ska se Boogeyman. Släck ner lamporna, dra en filt över dig och krama någon hårt!

Daniel Johansson, chefredaktör

Kommentarer