Invasion U.S.A.

  • Svensk titel: Invasion U.S.A.
  • Originaltitel: Invasion U.S.A.
  • Speltid (min): 107
  • Release (Blu-ray/DVD): 2018-08-01
  • Tagline: America wasn't ready...but HE was!
  • IMDb: Invasion U.S.A.

Recension - Blu-ray/DVD

Utan minsta förvarning är en armé av ryska soldater på väg att invadera USA. Operationen leds av Rostov, en brutal krigsherre som inget hellre vill än att se amerikanerna och deras nation brinna ner till grunden. Tillsammans med sina soldater drar han igång en massiv attack mot intet ont anande amerikaner, och spränger bostadsområden och varuhus till höger och vänster. USA:s hopp står nu till en enda man – den före detta CIA-agenten Matt Hunter.

”Invasion U.S.A” är 80-talsaction så det stänker om det. Producerad av Menahem Golan och Yoram Globus och utgiven av deras bolag Cannon, regisserad av Joseph Zito (som även regisserat höjdare som ”Friday the 13th: The Final Chapter”, ”Missing in Action” och ”Red Scorpion”) och med 80-talets okrönte skäggkung Chuck Norris i huvudrollen så kan det inte bli annat än en klassiker. Eller?

Alltså, det här är svårt. Försöker jag se rent objektivt på det hela är ”Invasion U.S.A.” en rätt sunkig och dåligt klippt actionfilm med en okarismatisk torrboll i huvudrollen. Töntiga repliker och sådan machostämpel att det blir löjligt. Lägg därtill en stereotypisk skurk, som dock är så välspelad att betyget skulle kunna höjas till en tvåa.

Men. Detta är en av de klassiska actionrullar jag växte upp med. Det går inte att undvika att nostalgin spelar stor roll här, inte bara över just denna film utan även 80-talsaction i stort. Det var sådant här jag levde med och älskade under många år. Eftersom denna känsla fortfarande berikar upplevelsen måste det påverka slutbetyget. En recension är ju trots allt subjektiv.

Det måste sägas att Chuck Norris, denna ytterst osympatiska människa, är totalt ointressant i ”Invasion U.S.A”, precis som i de flesta av de filmer han spottade ur sig. Som vanligt är det skurkarna som gör att filmen blir sevärd, i detta fall den fantastiske Richard Lynch som spelar Rostov. Han är härligt manisk, och spelar över så brutalt att det ändå blir perfekt. Vi ska inte heller glömma Billy Drago som är minnesvärd i sin alltför lilla roll.

Är man som jag uppfödd med 80-talsaction är denna rulle given. Jag har däremot ingen aning om hur den uppfattas av den yngre generationen om de skulle se den för första gången idag, utan att vara färgade av nostalgins rosa skimmer.

Fredrik Liljegren, chefredaktör

Kommentarer