Recension - Blu-ray/DVD

Jag är förmodligen sist i världen med att upptäcka HongKong filmer. Rätt märkligt. Alla snackar om dem. Så fort man hamnar på en fest verkar det inte finnas en genre som folk har sån järnkoll på. Michelle Yeoh, Jet Li, Fist of Legend, Tai Chi Masters.

Eller bara Drunken Master. Det skvallras om en värld bortom Jackie Chans trevliga men ärligt talat rätt tama "Rush Hour". Så jag steg utanför dörren för att ta reda varför allt det här sipprar ut mellan era läppar. Jag plockade ner Jet Lis "Black Mask" från videohyllan.

Enligt min vän som kan det här med HongKong så verkar avsaknaden av handling vara ett stort problem i genren. "Black Mask" säger inte emot. Vilket inte är ett jättestort problem egentligen. Precis som i en annan populär avdelning i filmarkiven fungerar handlingen som ett löst lim mellan de många, ofta långa actionpackade scenerna.

Och när man ser dem är det inte svårt att se hur klåparaktiga amerikanerna har blivit - eller har de varit det länge? Jag kommer inte riktigt ihåg. Jag menar bara "Tomb Raider" !? Du kommer förstå vad jag menar när "Jurassic Park 3" går upp.

Det pumpar inget adrenalin där. Nån tog bort glädjen. Och hoppades att det gick att ersätta vad som helst med Ericsson reklam dygnet runt i dumburken och Spinosaurus kallingar.

"Black Mask" är å andra sidan the real thing. Handligen är ungefär lika lättglömd som i Lara Crofts äventyr. Den saknar Angelina Jolie. Det finns inte heller några bungyjumplinor och pyamasar som ger 5 minuters utmärkt underhållning för 80 spänn.

Bara hundratals osynliga linor och våldsam akrobatik nästan bland molnen som skulle se lika magiskt ut för nån från 50-talet som Michael J. Foxs skateborduppvisning i "Tillbaka till framtiden".

Eller, vid närmare eftertanke. För vem som helst. Actionfilmer är idag sällan så här svindlande, andlöst underhållande.

Henrik Edberg