Recension - Blu-ray/DVD

New York, tidigt 80-tal. På Manhattan kämpar polisen med att hitta spår efter en seriemördare som till synes härjar fritt och decimerar antalet unga damer i staden. De enda ledtrådar man har hittills är att mördaren saknar två fingrar på ena handen samt att han kvackar som en anka(!). Men i en stor stad som New York är det väldigt lätt att gömma sig från lagens väktare och i lugn och ro fortsätta leva ut sitt ursinniga kvinnohat och lemlästa de stackars kvinnor som kommer i vägen.

”The New York Ripper” brukar kallas för ”Giallons svarta får”, mycket beroende på att den är betydligt råare och brutalare än de flesta andra filmerna i genren. Regissören Lucio Fulci öser på med avsevärt mycket mer splatter och gore än vad som tidigare var brukligt inom giallon. Mycket riktigt blev väldigt många provocerade av filmen och den skapade kontroverser runt om i världen. Här i Sverige var den en av de filmer som beslagtogs när polisen gjorde razzior hos videobutikerna, vilket i sig bara hjälpte till att öka intresset för filmen. I England gick dåvarande censurchefen ännu längre och beordrade att alla kopior av filmen skulle eskorteras till flygplatsen och deporteras från landet!

Men tiderna förändras, och nu har vi alltså chansen att se filmen helt oklippt och dessutom restaurerad på en svensk DVD-utgåva. Hur står sig filmen idag? Liksom de flesta filmer från den här perioden känns den bitvis ganska daterad, men jag blev ändå förvånad över hur lite jag reagerade på det. Effekterna är inte heller dumma, även om det hänt en hel del på den fronten de senaste åren. Jag har dock alltid föredragit makeup- och mekaniska effekter framför cgi så jag har absolut inget att klaga på här. Skådespelarna gör helt OK ifrån sig, även om det är svårt att vänja sig vid den halvtaskiga dubbning av italienska skådespelare som snarare var mer regel än undantag vid den här tiden.

Nu när ”The New York Ripper” finns lätt tillgänglig finns det egentligen ingen anledning till att ni inte ska passa på att se en av de mest omtalade filmerna någonsin. Har ni väldigt svårt för blod eller naket kanske ni ska vara beredda med en kudde att hålla framför ögonen, men jag rekommenderar ändå att ni hela tiden håller ögonen på filmen. Liksom de flesta andra giallos är inte allt så rakt och självklart som vi är vana vid från amerikanska filmer, utan de kräver ofta att man som tittare tänker själv.

Tack till Njutafilms för recensionsexemplaret.

Fredrik Liljegren, chefredaktör