Recension - Bio

Jag skulle tippa på att ca. 80% av alla DVD-köpare är folk som ser DVD-mediet primärt som en kanal till exceptionellt bra ljud och en flimmerfri stillbild. Dessvärre begränsas mediet ofta genom att man har taskiga högtalare eller en omodern TV. Vidare tippar jag att dessa 80% i första hand uppskattar mera fartfyllda, actiondrypande och visuellt enastående filmer än drama och stillsamhet. Filmer som gör sin fulla rätt i ett bra hemmabiosystem men vilkas värde som en filmisk, kreativ upplevelse kan vara litet tvetydig. Alltså talar jag om den s.k. yngre generationen (de som nu blir upprörda p.g.a. denna generalisering som följer må förbanna mig till nedersta helvetet, men jag tror på vad jag säger).

Som far till 3 barn och som vän till många med barn och ungdomar i åldrarna 8-20 år har jag fått en inblick i vilken sorts musik ungdomen lyssnar på idag. Det enformiga dunket levereras via musikstilar som rap, hiphop, techno och annan dansmusik. Borta är den hederliga rocken, bluesen, proggen och jazzen. För att inte tala on den klassiska musiken och operan. SYND! Ungarna får nippor om man ens nämner dessa musikformer. Spelar man en opera CD hemma så åker man näst intill på stryk av barnen. SYND! Det skulle inte skada med litet allmänbildning även i den klassiska sektorn. Och det får man då man ser på Amadeus.

Amadeus är berättelsen om den italienska hovkompositören Antonio Salieri och hans bekantskap med geniet Mozart i det Tyska kejserliga hovet på 1700-talet. Salieri inser sin mediokritet i jämförelse med den lätt galna Wolfgang Amadeus och från att han beundrat honom i början blir hans livsuppgift ganska snart att förgöra Mozart. Mozart hånar allt och alla och Salieri får sin beskärda del. Sådant går inte ostraffat.
Mozart är ett geni. Ett galet geni som har en förkärlek till fester, flaskan och fruntimmer. Hans dominerande far försöker lägga sordin på pojken, men Mozart flippar vidare, gifter sig mot farsans vilja och skriver den mest underbara musik vid sidan av allt. Mozarts tonöra och musikaliska sinne är perfekt men resten av honom beter sig som en blådåre på flykt. Endast pappans dominans skrämmer honom och då farsan faller av pinnen ser Salieri sin chans till hämnd. Mozart skall skrämmas till döds, resonerar han. Faderns spöke skall göra detta. Salieri organiserar en satanisk intrig för att få Mozart på knä. Till synes är hans geniets bästa vän (privat lär de två skall ha varit vänner), men bakom fasaden gror ett hat som tar sig uttryck i en grym plan. Nog om detta.

Amadeus är inte i första hand en film om Mozart, utan snarare om Antonio Salieris ångest då han som en gammal man på ett sinnessjukhus delger sina synder för en präst. Sakta men säkert nystas Salieris hemlighet upp och ackompanjeras, i huvudsak, av Mozarts musik. F. Murray Abraham släpade hem en välförtjänt Oscar® efter en viss gala som belöning av sin fantastiska prestation. Sällan har man sett en sådan passion i skådespeleri. Helt i klass med De Niro och Al Pacino.
Tom Hulce, som kanske känns igen från filmer som ”Animal House” och ”Mary Shelleys Frankenstein” gör en minst lika fantastisk prestation som den hysteriska, falsettskrattande Mozart. Synd att han inte längre får roller i Hollywoods för han är mycket duktig. Samma gäller Elisabeth Berridge som spelar Mozarts fru Constanza. Inte en roll sedan mitten av 90-talet. Och i övriga roller ser man ett galleri av välvalda karaktärer som regisseras av mästaren Milos Forman. (F.ö. provspelade Mel Gibson för rollen som Mozart. Tji fick han.)

Milos Forman är en pedant regissör som inte gör onödiga saker. De som arbetat med honom lovordar hans förmåga att behandla skådespelarna med värme och respekt. Han gör inga filmer som inte faller honom på läppen och genom åren har denna Tjeckiska mästare, f. 1932, gjort endast 17 filmer, alla mer eller mindre mästerverk.
Hans öga för detaljer och hans personregi och tempo gör den visuella upplevelsen njutbar. I Amadeus har han dessutom valt att arbeta med andra genier inom sina respektive gebit: Peter Schaffer som manusförfattare, Miroslav Ondrícek bakom kameran och Sir Neville Marriner som viftar på taktpinnen.
Slutresultatet blir inte mindre än ett mästerverk av stora proportioner. Musiken och bilden flyter foglöst ihop med varandra. Mozarts skräck för sin döde far känns i åskådarens själ och Salieris frustration över Mozarts överlägsenhet avslöjar våra egna avundsobjekt. Salieri är egentligen bara en vanlig människa som vill synas en stund, precis som vi vill bli ha våra 15 minuter av kändisskap. Filmen är inlindad i historiska fakta fast man måste komma ihåg att detta inte är hela sanningen om Mozart och Salieri. Salieri är antagligen inte orsaken till Mozarts död. Han lär skall ha dött i lunginflammation, men det finns många åsikter om detta.

DVD skivan innehåller inget mer än de sedvanliga valmöjligheterna. Kvalitén är hög med ett litet problem i vissa vita färger, inget att bry sig om. Ljudet = musiken är av högsta klass och snuttarna ur operorna är alldeles ypperligt bra.
Jag vill varna alla som köper Amadeus p.g.a. denna recension: Detta är en dramafilm. Punkt slut! Vänta er endast ett storslaget bevis på musikens makt och den lätta vägen till fördärv p.g.a. kvävande kärlek och galenskap blandat med ypperiga skådespelarprestaioner.

Vad finns kvar att säga? Mozart dog ung och begravdes i en massgrav för Constanza hade inte råd till en riktig begravning. 3 av Mozarts 6 barn dog strax efter födseln, en före 10-års åldern och två lyckades bli vuxna men inte kända. Constanza gifte sig om. Salieri försvann och hans musik känns igen idag endast av entusiaster av klassisk musik.

Mozart var sin tids rockstjärna och brände sitt ljus i båda ändorna. Nu efter hans död är han mera uppskattad än någonsin. Amadeus är redan nu en filmklassiker och kommer att vara det så länge som informationen kan lagras på DVD. Toppfilm!

Jan Ahlgren