Recension - Blu-ray/DVD

Det är liksom samma sak om och om igen: Mördare bekämpades för en viss tid sedan, han återvänder för hämnd, dödar, dödar några till, och när det är dags att möta det egentliga offret besegras han.

”Alla helgons blodiga natt 5” är absolut inget undantag. Michael Myers är återigen ute efter sin systerdotter Jamie som nu vistas på ett barnsjukhus. Ni förstår, Myers lyckades överleva det benkrossande fallet som avslutade del 4. Han hittade en utgång innan hålet sprängdes och efter en stunds forsränning blev han omhändertagen av en gammal farbror (efter ett år tackade Myers farbrorn med ett knivhugg). Men denna gången har det utvecklats någon form av psykisk kontakt mellan Jamie och Michael – den lilla flickan känner på sig att något är fel varje gång Myers slår till. Det är dock inte så många som tror henne förutom den gamle Dr. Loomis.

Efter att ha sett AHBN5 måste jag erkänna att jag är ganska nöjd. Förväntningarna är sällan höga inför en femte del i en slasherfilms-serie. Denna film är givetvis långt ifrån lika stämningsfull som originalet samtidigt som det bjuds på ett par riktigt spännande scener. Ett exempel är när det är maskerad och en kille klätt ut sig till Michael Myers. Man vet inte riktigt vem som är vem…

Danielle Harris och Ellie Cornell återvänder som Jamie och Rachel. Danielle Harris är bra i sin roll som den rädda lilla flickan, och det är faktiskt obehagligt att se ett barn behöva genomlida allt som hon gör, med en ständig gråt i halsen. Fröken Cornell har en betydligt mindre roll än hon hade i fyran. Tydligen var hon inte särskilt sugen på att medverka en gång till, men till slut blev det bestämt att hon skulle göra ett litet inhopp.

Donald Pleasence’s roll som Dr. Loomis är en ständig upprepning, och det börjar faktiskt bli aningen tjatigt. Inget ont om Pleasence, men det är synd att Dr. Loomis alltid får göra samma saker – först leta efter Myers samtidigt som det gäller att övertyga resten av rollfigurerna att Myers är ondskan själv. När sedan slutet är kommet är det upp till honom och de(n) andra överlevande att försöka ha ihjäl den maskbeklädde rackaren.

Slutet lämnar dörrarna öppna för ytterligare en uppföljare (som vi alla vet blev den urkassa del 6). Redan här medverkar mannen i svart som under filmens gång letar efter herr Myers. I alla fall är AHBN5 varken bra eller dålig – det är en film i mängden.

Givetvis är ettan bäst. ”Alla helgons blodiga natt” tillhör de mest stämningsfulla skräckfilmer som någonsin gjorts. Den har dock fått sällskap av ett par bra uppföljare – ”Alla helgons blodiga natt 2” och ”Alla helgons blodiga natt H20”.

Jörgen Hansson