Nightmare City
- Svensk titel: Nightmare City
- Originaltitel: Incubo sulla città contaminata
- Speltid (min): 88
- Release (Blu-ray/DVD): 2008-11-12
- Tagline: Now They Are Everywhere! There Is No Escape!
Recension - Blu-ray/DVD
TV-reportern Dean Miller befinner sig på flygplatsen för att göra ett reportage om en allvarlig kärnreaktorolycka. Ett militärtransportplan utan markeringar landar och när dörrarna öppnas väller zombies ut ur planet och börjar attackera alla i närheten! Eller ja, det är väl på plats med en liten rättelse här, det handlar mer om strålningsskadade människor med ett jävla humör. De sprider sig själva och sin smitta som en löpeld i samhället och Miller kan inte göra annat än att kämpa för att rädda sin hustru, samtidigt som hans yrkesstolthet tvingar honom att försöka informera omgivningen om vad som sker.
”Nightmare City”. Vilken jävla film. På flera plan är det en usel film som spretar iväg åt alla möjliga håll utan att lyckas med någonting. Samtidigt är det en fenomenalt rolig actionrulle med snabba klipp, explosioner, eldstrider, tuttar och sönderskjutna huvuden, dvs allt man kan begära av en vettig actionfilm. Kan man bara lägga sin överpretentiösa ådra åt sidan och istället lassa in popcorn i käften i samma takt som mutanterna i filmen tuggar på folk har man här en sjujävla underhållning.
Jag har sett filmen ett par gånger förut, på en halvtaskig svensk VHS-utgåva som jag misstänker var ganska rejält nerklippt. Här bjuds vi på hela den smaskiga konkarongen, precis som regissören Umberto Lenzi ville.
Dean Miller spelas av Hugo Stiglitz, en flitigt arbetande mexikansk skådespelare som nog är okänd för de allra flesta. Han är dock återigen aktuell på sätt och vis, då Quentin Tarantino döpt en av karaktärerna i kommande ”Inglourious Basterds” efter honom som en hyllning. Annars är det Mel Ferrer, som för övrigt dog nu i somras, som är det största namnet i rollistan. Han spelar general Murchison som försöker få stopp på smittans spridning medelst militära åtgärder.
Jag tycker att det är svårt att sätta ett bra och konsekvent betyg på ”Nightmare City”. Delar av mig vill såga den längs fotknölarna medan andra delar vill smälla på med en stark fyra. Den slutgiltiga trean får ses lite som en kompromiss.
Kommentarer