Recension - Blu-ray/DVD

Stuart Long var en framgångsrik amatörboxare i Montana som efter en skada fick lägga av med tävlandet. Han bestämde sig för att bli skådespelare i stället och reste till Los Angeles. Efter en otäck olycka på sin motorcykel, där han först blev påkörd av en bil och sedan överkörd av en annan hamnade han på sjukhus. Läkarna var till en början inte övertygade om att han skulle överleva, men ödet ville annorlunda.

Denna upplevelse fick också den agnostiske Stuart att se på sitt liv på ett annat sätt. Han blev troende katolik och började studera till präst. Det var under dessa studier som han märkte att kroppen inte alltid hängde med i svängarna. När det blev värre och värre sökte han återigen läkarvård och fick diagnosen inklusionskroppsmyosit, en svår form av muskeldystrofi. I korthet går det ut på att samtliga muskler i kroppen sakta men säkert slutar fungera. Det finns inget botemedel mot denna sjukdom.

Stuart vägrade dock låta sjukdomen stoppa honom utan fortsatte sina studier. Den katolska kyrkan var till en början osäker på om han skulle få bli präst men gav med sig och den 14 december 2007 blev han prästvigd.

De följande tre åren verkade Stuart som präst i Montana, men då han hela tiden blev allt sämre fick han flytta till ett vårdhem och tog emot besök där. Den 9 juni 2014 orkade inte Stuart Longs kropp med mer, och han avled vid 50 års ålder.

Under sin tid som präst blev Stuart Long väldigt populär och det finns många historier om folks möten med honom. Det var en av dessa historier som väckte Mark Wahlbergs intresse och fick honom att besluta sig för att göra en film om Stuart.

Produktionen startade redan 2016 och då det var svårt att hitta intresserade finansiärer bestämde sig Wahlberg för att bekosta en stor del själv. Han spelar också huvudrollen och gör väl i ärlighetens namn ett helt OK jobb. Jag blev lite snopen över att se Mel Gibson spela Stuarts far, mest för att hans namn över huvud taget inte nämns på omslaget. Gibson må vara en problematisk person privat, men jag har alltid gillat honom som skådespelare (och regissör) och han är föga förvånande bra även i denna film.

Stuart Longs historia är intressant, och i viss mån så fantastisk att man knappt tror att det är sant, men jag vet inte om detta var det bästa sättet att berätta den. Kanske en dokumentär hade fungerat bättre? Just denna film kändes lite rörig och jag hade svårt att sympatisera med Wahlbergs tolkning av Stuart. Det var lite för mycket Marky Mark helt enkelt, och för lite Stuart Long. Det drar tyvärr ner betyget.

Fredrik Liljegren, chefredaktör