Recension - Blu-ray/DVD

Dansk film skiljer sig oftast ganska markant från svensk film. I vårt kära grannland så är dom lite mer frispråkiga och framförallt mer vågade vad det gäller filmskapande. ”Gamla män i nya bilar” är en uppföljare till den otroligt sköna filmen ”I Kina käkar dom hundar”. Att kalla den uppföljare kanske är fel då filmen utspelar sig före ”I Kina käkar…”. På så sätt har dom fått en ursäkt att få använda i stort sätt samma skådespelarmaterial igen.


Harald (Kim Bodnia) har just släppts ut ur fängelset och snart kontaktar några gamla polare honom och vill ha sina 3, 5 miljoner kronor. Samtidigt så får han reda på att hans fosterfar, Munken ligger för döden på sjukhuset. Munkens sista önskan är att få träffa sin biologiska son, Ludvig (Torkel Petersson). Harald tar hans ord på fullaste allvar och bestämmer sig för att hämta Ludvig som befinner sig i Sverige. Det finns egentligen bara ett problem. Ludvig sitter inspärrad på ett av Sveriges mest bevakade och rymningssäkra fängelser. Men Harald är en sann optimist och tillsammans med sina kumpaner gör han en plan som låter otrolig, men de ska i alla fall försöka ta Ludvig ur fängelset.


Jag tror det är ett mycket dåligt tillfälle att se den här filmen, där dess humor ligger i att vara extremt brutal och totalt hänsynslös mot allt och alla. Filmens tagline är: ”Skjut ej upp till morgondagen vad du kan skjuta ner idag.” På något sätt har jag svårt att bli underhållen av att oskyldiga människor misshandlas och dör när en verklighet står och knackar mig på axeln som är lika grym och brutal. Jag syftar givetvis på Irak- kriget.

”I Kina käkar dom hundar” som kom för några år sedan gillade jag otroligt mycket. Den hade galna karaktärer och precis som den här, våld och olyckor som humor. Då skrattade jag och blev underhållen i 90 minuter. Den här gången blev resultatet inte det samma. Mycket pga. det pågående kriget men också att det helt enkelt är en sämre film. Roligt är att Torkel Petersson (”Jalla!Jalla!” och ”Kopps”) är med och har en ganska så stor roll. Tråkigt bara att han egentligen gör sin tredje likadana roll igen. Han är visserligen rolig men nu får han nog passa sig för att inte hamna i något fack.

Manuset känns lite tröttsammare nu, lite mer idétorka än sin föregångare. Fortfarande galet och totalt flippat emellanåt vilket resulterar i en del skratt. Synd bara att verkligheten trängt sig på så kraftigt.

Johan Lindström