Intacto

  • Svensk titel: Intacto
  • Originaltitel: Intacto
  • Release (Bio): 2003-05-09
  • Release (Blu-ray/DVD): 2004-01-21

Recension - Blu-ray/DVD

Ett hemligt sällskap av överlevande från olyckor arrangerar små spel, eller rättare sagt tävlingar, då de utsätter sig för diverse oftast livsfarliga situationer och sätter sina liv som insats i hoppet av att de ska vara den person som lyckas suga åt sig andras tur, att de klarar sig helskinnade genom det hela.

Tómas är den enda överlevande i en horribel flygkrasch. Knappt en skråma har han fått från olyckan; däremot kommer det fram, att han rånat en bank och ett långt fängelsestraff är vad som väntar honom. Men då dyker Federico upp – en medelålders man som tidigare varit aktiv i kretsen, men som numer har förlorat sin förmåga och axlar en slags managerroll för nytillskott.

Federico ser Tómas som en talang av sällan skådat slag och erbjuder Tómas att ställa upp i tävlingar av tidigare nämnda slag för att kunna tjäna in de stora och snabba pengar Tómas behöver för att försvinna.

Polisen Sara är dem däremot på spåren och dyker djupare och djupare ner i sällskapets och sitt eget förflutnas hemligheter.

Det här skulle kunna vara resultatet av om David Lynch någonsin skulle få för sig att göra en korsning mellan ”Fight Club” och ”Utan Fruktan”, men hålla sig till en någorlunda logisk förklaring på det hela.

”Intacto” bjuder på en (o)roande premiss som leder till intressanta scener i form av tävlingarna. Det är faktiskt rätt hisnande att se de spelberoende lycksökarna springa med ögonbindlar genom täta skogar, över trafikerade motorvägar, spela rysk roulett och till och med infinner sig spänningen och stämningen i något så odramatiskt som ett tärningsspel.

Just stämningen är bevarad i nästan varenda scen och väcker ens nyfikenhet. Snyggt foto, välkomponerad musik och många bollar i luften i historien, gör att man rycks med och vill veta hur det hela kommer knytas ihop – och, ja, man har lyckats fixa en riktigt fin final.

Dessvärre känns det som om det är något som saknas.

När jag tänker efter, känns filmen tom. Det är inte kylan i berättandet jag syftar på – det hjälper bara filmen. Det jag menar, är att den trots många karaktärer och parallella trådar, känns historiemässigt innehållslös. Rentav nästintill trivial.

Något som skulle kunna vara fantastiskt, stannar dessvärre bara vid en bra film. Detta är dock först när man tar ett steg tillbaka och får perspektiv, men det är synd att man inte lyckats dra upplägget till sin spets.

Nikita Averin Kronlund

Kommentarer