Recension - Blu-ray/DVD

Jag fruktar framtiden, jag fruktar den så pass mycket att jag börjar bli väldigt orolig. Vad har då det att göra med den här filmen? Jo, allt och ingenting. Den här typen av filmer har sin publik, och ni får ursäkta mig, med vad fan är bra med den här typen av film? Maila gärna och förklara för mig. Det värsta är att folk försöker efterlikna dom här karaktärerna i både stil och tal. Varför? Dom är inte coola, eller?

Nå, den före detta filmfotografen Andrzej Bartkowiak har nyligen tagit steget upp till regissör och har hunnit med filmer som ”Romeo must die” och ”Exit wounds”. Nu samarbetar han återigen med Jet Li i en actionrulle likt sina föregångare.

Tony Fait (DMX) gör en diamantstöt som upprör dom flesta i den undre världen. Snart blir han själv rånad på dom och vill givetvis ta tillbaka sina värdefulla ting. Problemet är bara att några skurkar (Mark Dacascos) har kidnappat hans dotter. Så nu gäller det för han och sin nyblivne vän Su Duncan (Jet Li) att återta vad som är deras.


Jag ska vara generös och säga att filmen har ett snyggt foto och att inledningsscenen då Li hoppar ner, våning för våning på ett höghus är både skickligt gjort och filmat. Sen så gräver filmen sin grav allt djupare och djupare.

Musikstjärnan DMX kan inte agera, det är ett faktum då han i stort sett varje scen måste skrika ut sina repliker. Jet Li kan sparkas snyggt, men vad gör det när allt annat i filmen är totalt hjärndött. Jag kan förstå dom som ser det här som vad man kan kalla en slapptittarfilm, då det kan vara skönt att koppla av till. Men den här typen av film måste man nästan vara totalt hjärndöd för att tycka om. Jag upprör säkert en hel del genom att skriva det här men jag tycker faktiskt synd om er som gillar den här filmen. Snälla tyck inte att dom här karaktärerna är så jävla grymma och att ni vill vara lika dana…Att ens kalla det här för underhållning borde vara förbjudet.

Johan Lindström