Elizabethtown

  • Svensk titel: Elizabethtown
  • Originaltitel: Elizabethtown
  • Speltid (min): 119
  • Release (Bio): 2005-11-11
  • Release (Blu-ray/DVD): 2006-04-12
  • Tagline: It's a heck of a place to find yourself

Recension - Blu-ray/DVD

Efter 1.30 h in i filmen så känner man som Cameron Crowe-fan igen sig. Genom en voyage genom Usa så visas det, under små korta episoder, platser som betytt något för många. Platsen där Martin Luther Kings mördades, Jeff Buckleys dödsplats, men även mer positiva historiska händelser. Och så musiken. Alltid denna musik när Crowe gör film. Det betyder så mycket för honom. Denna filmskapare som började sin karriär som en musikskribent för Rolling Stone Magazine i väldigt unga år.

Och denne man, Cameron Crowe, har betytt väldigt mycket för mig. Flera av hans skapelser ligger väldigt nära mitt hjärta.
Hans debutfilm som regissör: ’Say Anything…” avslutade 80-talet med kanske den bästa romantiska komedin från hela den eran. En film där John Cusack lade ribban för ett perfekt skådespeleri med underbar komisk tajming. Och tre år senare fick Crowe sitt stora genombrott med den suveräna dialogkomedin ’Singles’. En komedi som även fångar hela grungevågen i ett nötskal (Seattle, 1992, någon?) och Matt Dillon (som är en av sin generations absolut bästa aktörer) är helt underbar som Cliff Poncier. Om du inte har sett Singles så beställ den på en gång (Köp med Reality Bites på samma gång).
1996 slog Cameron alla med häpnad (igen) när hans dundersuccé ’Jerry Maguire’ gjorde samtliga topplistor runtom i världen. Filmen, som inte bara fångar Tom Cruise i en av sina finaste roller, är dessutom en av de mest hjärteskärande filmer om en lyckad man som hamnar i en sits där han förlorar både jobb och flickvän men ändå tar sig upp igen på egen hand som gjorts.
Och när man kan tro att jag inte kan bli ännu mer lyrisk så har vi nu kommit till ’Almost Famous’. Inte bara Crowes bästa film, enligt egen utsago, utan en av 2000-talets absolut bästa filmer överhuvudtaget. Punkt slut. Filmen baserar sig på Crowes egna ungdom som reporter åt just Rolling Stone och kretsar kring det fiktiva bandet Stillwater. I denna film finns inte en enda scen som inte lyser av kärlek från filmskaparen. Allt är genuint och äkta. Varenda aktör gör i princip sin bästa prestation i sin karriär här.
Och året efter det, 2001, så gör Crowe en hjärtlig och imponerande remake av den, rätt klena, spanska filmen ’Open your eyes’. Han döper den till ’Vanilla Sky’ och gör härmed sin mest (eller kanske enda) kontroversiella film under sin karriär. Det är en krävande film, men jag tycker väldigt mycket om den.

Och nu, nästan 5 år senare, så är Crowe tillbaka med sin road-movie/romantiska komedi ’Elizabetown’ och jag vet inte vad jag ska säga.
Jag VET att Cameron kan prestera bra igen. Jag VET att han även kommer att göra bra filmer i framtiden. Men detta är något av det mest vilseledande och framförallt det allra mest patetiska jag sett på flera år.

Orlando Bloom spelar Drew Baylor. En framgångsrik ung man som utvecklat en supersko för sitt enormt stora företag som han jobbar på. En sko som floppar rejält och nästan drar hela företaget med sig ner i botten. Och i samma veva dör Drews far och all press läggs på honom från sin mors sida (Susan Sarandon). Drew måste bege sig till Elizabethtown för att diskutera med sin fars alla vänner och släktingar över hur begravningen ska gå tillväga (med sin mor hela tiden iakttagande efter sig via telefon).
På vägen dit möter han Claire (Kirsten Dunst), en flygvärdinna och den mest ologiska karaktär jag sett i en film.
Crowe försöker binda ihop dessa ’själsfränder’ genom att sätta dem i händelseförlopp som är så dumma och så poänglösa att jag bokstavligt talat vred mig där jag satt. Det finns ingenting positivt alls att säga om dessa karaktärer. Är de inte idiotiska så är de infantila. Jag kunde inte bry mig mindre om vad som komma skulle.
Det finns inte en enda dag på året jag kan rekommendera Elizabethtown. För jag vill inte att någon mer ska behöva genomlida denna orgie i uselhet.

Det trodde jag aldrig att jag skulle säga om en Cameron Crowe film.
Och det trodde jag aldrig att jag skulle säga om en film som har den goda smaken att lägga in en låt med Ulrich Schnauss heller.

Gustaf Molin

Kommentarer