Recension - Blu-ray/DVD

21 grams är ingen feelgood film precis. Faktum är att det nästan inte finns en enda lycklig stund i den här filmen. Skratta får man inte heller göra, så länge man inte är väldigt skadeglad. Filmen är som en studie i hur
människors liv kan gå från lyckliga till ett rent helvete innom loppet av ett par ödestigra timmar. Hursomhelst har Gonzales lyckats väldigt
bra med att skildra sorgen och uppgivenheten i filmens manus, kanske beror det på de fantastiska skådespelarinsatserna. Sean Penn briljerar som vanligt i rollen som en döende man, Naomi Watts har sin finaste stund i karriären, och Del Toro känns ovanligt human.

21 Grams handlar precis som Gonzales debutfilm (Älskande hundar)om en bilkrash som förenar flera männisors liv. Och precis som i Älskande hundar så använder han sig här av en uppbruten tidsaxel, alltså att filmen hoppar både i tid och rum. I Amores Perros så var denna tidsram indelad i olika kapitel, och hoppade utöver
det inte i tiden. I 21 Gram så är filmen helt isärplockad, och ingen scen är en direkt fortsättning på den föregående. Detta fungerar dock bättre än väntat, men kanske att det
emotionella planet skulle bli ännu starkare om filmen skedde kronologiskt. Sedan blir inte heller slutet speciellt oväntat när filmen berättas på det här viset.

På det hela taget så finns det egentligen inte mycket att klaga på i filmen. Regin är stadig, och skådespelarna uppför sig gallant. Dock så känner man att man saknar någonting när man ser 21 grams. Man saknar någonting som krävs för att en film ska vara helt perfekt. Någonting som gör att filmen förtjänar fem sycken glittrande tellusfilmsymboler. 21 gram är bra, riktigt bra,
men den är helt enkelt inte bäst.

Kim Ekberg