Enemy of the state

  • Svensk titel: Enemy of the state
  • Originaltitel: Enemy of the state
  • Speltid (min): 130
  • Release (Blu-ray/DVD): 1999-08-27

Recension - Blu-ray/DVD

Det börjar lovande med förtexter och musik som verkligen imponerar. Sen får vi se en jaktscen som tar andan ur en och sen händer det - Will Smith kommer in i bilden. Det är inte så att jag tycker illa om Smith utan det är bara det att karaktären som hade filmen innan var mycket bättre som hjälte. Det blev tämligen tråkigt med Smiths karaktär som hjälte.

Manuset är rätt så bra för att vara den typ av film det är och de har skådespelare som är bra nog att göra det rättvisa. Killarna som växt upp med datorer spelas alla av nykomlingar i branschen - Bl.a. Seth Green och Jamie Kennedy. Det är dessa karaktärer som får de bästa replikerna och det känns ganska trovärdigt fast det inte borde vara det.

Regin är väl Tony Scotts sämsta någonsin, ta slutscenen som verkligen är dålig. Den är inte längre än en minut, sen är allt över. Detta kunde man dragit ut en bra bit och fått en fin avslutning och ett höjt betyg. Vissa ljuspunkter finns där som när man ser satellitbilderna och bilderna av satelliterna.

Musiken är det som imponerade mig. Jag trodde att Trevor Rabin var en blek kopia av Hans Zimmer efter att jag hört scoret till Armageddon. Jag är beredd att ta tillbaka det, detta var nyskapande och lysande. Det är en blandning mellan Beethoven och Chemical Brothers och det låter väldigt bra. Det passar filmen perfekt.

En annan sak var kameraarbetet som var väldigt levande, ungefär som i Shine. Det rörde sig mycket och det pulserade. Detta och musiken var väl det enda som var riktigt bra sen fanns det väl inte mycket mer av det som skedde bakom kameran.

Skådespeleriet var hyfsat, Will Smith gör en lite mer allvarlig roll men det känns inte som han är bra nog för denna typen av film. Gene Hackman gör samma roll som i "Avlyssningen", det är ju klart - Han har ju samma karaktär. Man skulle kunna tro att det är en uppföljare till "Avlyssningen". Även Jon Voight upprepar sig då det knappt är skillnad mellan denna prestationen och det han gjorde i "Mission: Impossible".

Jag fattar inte heller varför man satte in Gabriel Byrne i filmen då han är med två minuter, ungefär lika mycket som i "Dead Man". Kul att se Jason Lee i annat än Kevin Smith-filmer. Han hade varit bättre som huvudperson som jag nämnde tidigare, man hade kunnat identifiera sig med hjälten lite bättre då. Sen har vi ju Barry Pepper, en av mina nya favoriter sen jag såg "Saving Private Ryan".

Gillar ni action, gillar ni bra filmmusik eller vill ni ha död på ett par timmar så gå och se Enemy of the State. Den tillför inte så mycket nytt, fast den kopierar inte andra filmer heller så betyget blir rätt så bra.

Andreas Olofsson

Kommentarer