Recension - Blu-ray/DVD

Det härjar en galning på ett bårhus i New York. Vid ett flertal tillfällen har personalen hittat stympade och skändade lik och stämningen är tryckt. En natt tas dock gärningsmannen på bar gärning men lyckas smita och ta livet av sig innan polisen hunnit förhöra honom. Mysteriet kvarstår och den enda ledtråden som finns är en tatuering på gärningsmannens kropp, en symbol som dittills endast setts på uråldriga ritualvapen från den tropiska ön Kito.

Fast besluten att lösa detta mysterium beger sig Dr. Peter Chandler (Ian McCulloch från ”Zombie Flesh Eaters”) till Kito tillsammans med sin assistent Lori (Alexandra Delli Colli, ”New York Ripper”) som är sjuksköterska tillika antropolog. Väl på plats tar de kontakt med läkaren Dr Obrero som till en början verkar vänligt inställd. Men snart kommer Peter och Lori att upptäcka sanningen om både ön och Dr Obrero, och de kommer att få stå öga mot öga med både zombies och kannibaler innan äventyret är över…

Kannibaler ja, faktum är att det trots filmens titel förekommer fler kannibaler än zombies i den här filmen, som faktiskt är inspelad på samma plats som Lucio Fulcis ”Zombie Flesh Eaters”. I övrigt följer regissören Marino Girolami de mallar som tidigare filmer i genren satt upp, med allt vad det innebär.

Häri ligger filmens stora problem, åtminstone för mig som på senare tid sett ett flertal av de zombiefilmer som gjordes under den här perioden. Det finns inga överraskningar kvar, filmerna har fler likheter än olikheter och det är inte utan att jag bitvis känner mig lite uttråkad. Jag tror definitivt att jag hade uppskattat filmerna mer om jag inte sett dem så tätt inpå varandra.

Trots det uppskattar jag den barnsliga charm som finns inbakad i dessa filmer. De har till stora delar åldrats väldigt illa (tänker först och främst på de tekniska aspekterna, såsom specialeffekter) och det är lätt att skratta åt den tidens mode och frisyrer. Dessutom har italienarna ett annat formspråk än sina amerikanska kollegor och det kan om man är ovan vara lätt förvirrande. Men när man ser bortom detta kvarstår faktum att det handlar om underhållning. Kanske inte på den högsta nivån, men ändå underhållning av en sort som numer är väldigt svår att finna.

Tack till Njutafilms för recensionsexemplaret.

Fredrik Liljegren, chefredaktör