Bränn alla mina brev
- Svensk titel: Bränn alla mina brev
- Originaltitel: Bränn alla mina brev
- Speltid (min): 120
- Release (Bio): 2022-09-23
- Release (Blu-ray/DVD): 2022-12-19
- IMDb: Bränn alla mina brev
Recension - Bio
Det blev en spontanbio för recensent Karlsson i helgen. "Bränn alla mina brev" är långt ifrån den pyromanfilm som den skulle kunna vara. Det rör sig istället om ett svenskt relationsdrama av den bättre sorten.
Poddaren och författaren Alex Schulman skrev en ärlig bok om sin mormor och morfars dysfunktionella relation. Filmen bygger på boken. Narrativet rör sig smidigt mellan tre tidsperioder; Schulmans (Sverrir Gudnason) nutid som vuxen, när han var barn och besökte sina gamla gnabbande morföräldrar och slutligen morföräldrarnas skrivande ungdom. I fokus står ett laddat triangeldrama som delvis dokumenterades i nyss nämnda kärleksbrev (som kanske eller kanske inte blev brända).
Björn Runge regisserar berättelsen elegant. Fotot är finfint. Bill Skarsgård gestaltar författaren Sven Stolpe på ett (medvetet) stelt och påfrestande sätt. Han kan inte bara spela läskig clown, utan även ett förtryckande stolpskott till man. Gustav Lindh är också vass som den förälskade poeten Olof Lagercrantz. Asta Kamma August håller ihop filmen begåvat som den utsatta översättaren Karin Stolpe, som båda männen vill ha vid sin sida.
Jag är inte lättimponerad när det kommer till genren drama. Men jag måste säga: Den här filmen har något extra. Den är helt klart välspelad och unik. Utöver den fascinerande och sylvassa kärleksstoryn, som disponeras väl mellan tidsepokerna, uppskattar jag även de poetiska diskussionerna och det träffande temat att släktingars infekterade känslor kan föras vidare över generationerna i en familj. Det är svårt att motstå en självrannsakande film där nutiden lär sig något väsentligt av dåtiden. Se den så förstår ni garanterat vad jag menar.
Johan Karlsson
Kommentarer